Alla jetonger på samma ruta

Ostadiga marker.Foto: Staffan Löwstedt/SCANPIX

Ostadiga marker.Foto: Staffan Löwstedt/SCANPIX

Foto: Staffan Lˆwstedt / SvD / SCANPIX

Politik2012-09-14 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Gotland är, åtminstone för svenska förhållanden, något av ett centrum för spelbranschen. Men alla äggen ligger i samma korg. Eller, om man så vill, alla jetongerna ligger på samma ruta. En stor statlig aktör. Svenska spel har en särställning på marknaden. Men det skyddet betyder allt mindre. Konkurrensen kommer från både små och stora aktörer som har tvingats förlägga sin verksamhet utomlands. Snabba, innovativa och offensiva företag.

Spelmarknaden växer, i alla avseenden. Både antalet spelformer och omsättningen växer. Svenska spel försöker simma med bakbundna händer i den här störtfloden, på många sätt gynnad av lagar och regler men också hämmad av begränsningar för vad företaget får göra för ägaren och av att ägaren plockar så mycket pengar ur företagen att det blir relativt lite som går tillbaka till spelarna.

GA skrev i går om hur 45 tjänster försvinner inom Svenska spel samtidigt som man gör 24 rekryteringar. Totalt blir det alltså en rejäl minskning när företaget försöker anpassa sig efter förändringar och möjligheter på spelmarknaden. De som tvingas gå har ju tyvärr inga möjligheter att hitta ett liknande jobb i en liknande verksamhet på orten.

Annorlunda är det i ett verkligt kluster. Då finns det flera verksamheter i en och samma och besläktade branscher på orten. Den kompetens man byggt upp hos A kan komma till nytta hos B. Andra lämnar frivilligt för att testa egna idéer i nybildade företag. Alla jetongerna ligger inte på rött.

Jag tror det är ett misstag att se licensiering av oberoende spelföretag som ett hot mot Gotland. Efter alla år med Svenska spel borde öns arbetsmarknad ha något att erbjuda företag som söker en svensk etableringsort. Vi borde se det som en möjlighet att utveckla branschen, öka möjligheterna och sprida riskerna.

Samtidigt fruktar jag att det börjar bli för sent. De landsflyktiga företag som skulle ha kunnat licensieras - och deras anställda - är nu ofta så etablerade och rotade utomlands att en licens sannolikt inte framstår som lika lockande som den kunde ha varit för några år sedan.