Ăktenskap pĂ„ dekis?
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I dagarna bjöd kolumnisten Linda Skugge pĂ„ liknande argumentation, nĂ€r hon annonserade sin skilsmĂ€ssa pĂ„ debattsajten Newsmill: "Nej, jag tror inte pĂ„ Ă€ktenskapet lĂ€ngre. Ăktenskapet fĂ„r kvinnor att glömma att de Ă€r sjĂ€lvförsörjande." Numera Ă€r det "pengar pĂ„ hög", konsumtion, sex och "sĂ€rboskap" som gĂ€ller för den tidigare sĂ„ kĂ€rnfamiljsvurmande skribenten.
Gudrun Schyman var inte sen att ta pÄ sig Àran för Skugges skilsmÀssa: Kulmen pÄ "kÀrnfamiljstrenden" sammanföll med tiden för Feministiskt initiativs födelse, skriver Schyman. PÄ den tiden fick hon mycket "skit" för sina uttalanden, bland annat av Linda Skugge. Vinden har vÀnt.
Nu ger ideologiskt fÀrgade trendspaningar med enskilda kÀndisars levnadsöden som underlag inte en rÀttvisande bild. Det rÄder nÀmligen baby- och Àktenskapsboom i Sverige. Under 2008 gifte sig fler par Àn under nÄgot Är sedan slutet av 60-talet, undantaget 1989, dÄ drygt hundra tusen par gifte sig i samband med förÀndringar av Ànkepensionen. Antalet skilsmÀssor Ä andra sidan har legat pÄ ungefÀr samma nivÄ sedan 70-talet. Debattören Elise Claeson tar fasta pÄ uppgifterna frÄn Statistiska CentralbyrÄn och slÄr fast att Àktenskapet - inte skilsmÀssan - Àr högsta mode.
Diskussionen borde nu kanske handla om nĂ„got annat. Den moderna kĂ€rnfamiljen Ă€r en institution med rötter i medeltiden. Ăktenskapet, lĂ„t vara i olika former, har fyllt en central funktion i alla kulturer. Undantagen Ă€r fĂ„, och nĂ€stan uteslutande skrĂ€ckexempel: det antika Sparta, en och annan kommuniststat, samhĂ€llen dĂ€r statsintresset prĂ€glat varje aspekt av den mĂ€nskliga tillvaron. DĂ€r trohet mot vĂ€nkrets och familj trĂ€ngts ut och gjorts överflödig av statens krav pĂ„ obrottslig lojalitet frĂ„n sina undersĂ„tar.
Ăktenskapet gör oss inte mindre sjĂ€lvstĂ€ndiga eller sjĂ€lvförsörjande. Det Ă€r ett försök att hantera vĂ„r osjĂ€lvstĂ€ndighet.