Friskolorna är utsatta för angrepp på flera fronter. Ett av hoten är opinionen inom bland annat Socialdemokraterna, för ett förbud mot vinstdrivande företag i skattefinansierade verksamheter.
Jag undrar om Socialdemokraternas företagshatare är riktigt medvetna om vilka krafter det är de utmanar.
De föreställer sig säkert att de försöker begränsa "kapitalisternas" härjningar i den sektor som de föredrar att kalla "gemensam" snarare än "offentlig". Men offren de blundar för är alla de vanliga medborgare som valt friskolor för sina barn – oavsett om det är små uppstickarskolor eller enheter i en större friskolekoncern.
Vad händer skolorna på Gotland om Socialdemokraternas vänsterflygel lyckas genomdriva ett vinstförbud?
Strax före påsk presenterade Timbro statistik över hur många elever som går i vinstdrivande skolor. Bara på Gotland handlar det om 832 elever.
Det innebär att tusentals gotlänningar direkt eller indirekt skulle beröras av ett vinstförbud för friskolor. Deras skolor skulle försvinna, deras val ogiltigförklaras. Och det finns väl ingen anledning att tro att de skulle bli gladare av det. Tvärt om.
Glada blir förmodligen inte heller de tusentals gotlänningar som listat sig vid vinstdrivande vårdcentraler eller har anlitat privat hemtjänst.
Men åderlåter inte vinstdrivande företag välfärden?
Nej.
Tvärtom har friskolor och andra privata välfärdsproducenter inneburit ett gigantiskt kapitaltillskott för vård, skola och omsorg.
Under åren 2006 till 2010 investerade bara friskolorna 2,4 miljarder kronor i sina verksamheter. Under samma period delade friskoleföretagen ut 30 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare. Vilket var ungefär fyra procent av friskolornas vinster.
Den svenska skolan presterar, sett över några decennier, tyvärr allt sämre resultat till en allt högre kostnad. Den som söker en anledning till det – och finner friskolorna – är förblindad av sina egna politiska åsikter. Inga fakta pekar i den riktningen.
Däremot: Bara häromdagen uppmärksammades att ett resultat om 0,1 poäng på högskoleprovet räcker för att ta sig in på lärarutbildningen. Det är ett resultat som är marginellt bättre än vad en slumpgenerator skulle få på provets flervalsfrågor.
Dagens Nyheter skrev i går om forskning som dömer ut så kallat problembaserat lärande – en metod som blivit allt populärare i Sverige. Enligt professor John Hattie ger metoden dock resultat som ligger nivå med om eleven valt att stanna hemma istället för att gå till skolan.