Palestina innehar ett udda världsrekord. I flyktinglägret Aida, Betlehem, sträcker sig världens största nyckel mot himlen. Nyckeln har ett särskilt symboliskt värde för palestinierna.
Den 15 maj 1948 börjar beväpnade grupper fördriva 700 000 palestinier. Många trodde att de skulle återse sina hem snart.
Men det blev inte så. Byar har rivits eller fått nya israeliska namn och i det som tidigare var palestiniers hem bor nu israeler. Det enda minne som många palestinska familjer har kvar av sitt hem är en nyckel. Nyckeln representerar inte hopp utan ett löfte med stöd i FN:s resolutioner: Vi ska återvända.
Etnisk rensning
Den etniska rensningen av palestinier 1948 kallas Al Nakbah, katastrofen. Katastrofen som blev startskottet för en rad katastrofer. Israel utökar ständigt sin ockupation av Palestina. Krig efter krig, bosättning efter bosättning.
Av det som enligt FN:s plan från 1967 skulle utgöra en palestinsk stat återstår nästan inget, och av de palestinska territorierna i FN:s ursprungliga plan för 1948 återstår ännu mindre. Palestina ser ut som en schweizerost, öar av palestinska områden omgivna av ett hav av israelisk ockupation.
Varje gång som Israel utökar sin ockupation, bygger en ny bosättning, reser en ny mur, demolerar en till familjs hem drivs fler palestinier på flykt.
Palestinska flyktingar lever i flyktingläger i Libanon, Syrien, Jordanien men också på Västbanken och Gaza. Idag finns åtta flyktingläger med 478 000 flyktingar i Gaza.
Israelisk blockad
Gaza är ett av världens mest tätbebyggda områden. En befolkning lika stor som Stockholms lever på en yta som motsvarar en tredjedel av Öland. År 2006 inledde Israel en blockad mot Gazaremsan.
Exporten är nästan helt stoppad och importen är kraftigt begränsad. Landvägen är Gaza omgivet av en mur och en buffertzon där alla som går innanför den riskerar att bli skjutna.
Vid kusten patrullerar militärbåtar som attackerar fiskare och förhindrar alla båttrafik till och från Gaza. I luften cirkulerar drönare som övervakar allt som sker och som används för folkrättsvidriga avrättningar.
För befolkningen i Gaza finns ingenstans att fly. Rätten till fri rörlighet, artikel 12 i deklarationen om de mänskliga rättigheterna, är kraftigt begränsad.
Under de 22 dagar som Israel bombade Gaza 2007-2008 dog 1 300 palestinier. Tretton israeler dog i kriget.
Endast judar välkomna
Rätten att återvända finns inskrivet israelisk lag sedan 1950-talet. Men den gäller endast för judar, de är välkomna att närsomhelst flytta till Israel och bli medborgare. Men för de 700 000 palestinier som fördrevs under Al Nakbah har de flesta inte ens möjligheten att besöka sin gamla by.
Genom nycklarna lever löftet om att en dag återvända vidare för dem som fördrevs för 65 år sen. Trots att en lösning på konflikten känns mer avlägsen idag än någonsin.