40 år av avveckling

Pengarna tycks aldrig räcka till i regionen.
Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Pengarna tycks aldrig räcka till i regionen. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Foto: Anders Wiklund/SCANPIX

Politik2011-06-07 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Regionens ekonomi är ständigt ansträngd. Det ska sparas allt mer för varje år. Ändå verkar pengarna aldrig räcka till. Ser man tillbaka till Gotlands kommuns födelse för 40 år sedan, fanns det fullt med kommunal verksamhet även på landsbygden. Läkare, tandläkare, ålderdomshem och kommunkontor fanns i varje samhälle. Idag finns bara spillror kvar.

Vad har då gjort att pengarna ändå inte räcker till? Förskola och dagis har förstås byggts ut kraftigt. Lasarettet kostar stora pengar efter ombyggnaden och systemet med hyrläkare. Sophämtning har införts, men den ska vara kostnadsneutral så där kan det inte vara någon extra kostnad. Äldreomsorgen har byggts ut med enkelrum på äldreboende. I gengäld har antalet platser där, och på lasarettet, minskats rejält.

Gymnasieskolan har införts och det beryktade F-huset kostar naturligtvis. Snäck och Kongresshallen kan sägas vara ekonomiska fiaskon på olika sätt, men Snäck är väl avskriven vid det här laget. Datoriseringen har kostat pengar men i gengäld har den sparat tid och antagligen personal också.

Man inför parkeringsavgifter för att få ihop till vägbudgeten. Frågan blir då hur pengarna kunde räcka till vägunderhållet för 40 år sedan? Idag är de flesta vägarna asfalterade och borde därför ha en lägre underhållskostnad. Både befolkning och skatterna har ökat under den här tiden.

Vad är det som har gjort att kommunen, numera regionen, trots att man har sparat in i stort sett på allt, ändå inte går ihop? Vart tog samhället där det var nära till politikerna vägen? Där alla hade kort väg till kommunal service?

Har regionen någon gång sett över vad som har fördyrat budgeten så mycket att man snart inte har råd med någonting? Om inte vore det hög tid nu. Finns det verksamheter som regionen inte måste ha? Ska regionen gå in i alla möjliga projekt? Kan man undvika ekonomiska fiaskon som bygget av Kongresshallen genom att hålla hårdare i budgeten?

Är det rimligt att Ledningskontoret ( I folkmun gubbhyllan) har en budget på 134 miljoner, vilket är mer än vad apanaget till kungahuset är?

Det är dags att se vad som gick snett på vägen från det vi blev en kommun 1971. Då hade vi en livaktig kommunal service även på landet. Idag är den nästan borta men ekonomin går ändå inte ihop. Hur kunde det bli så?