För cirka ett år sedan beslutade Svenska institutet att lägga ner sitt kontor i Visby och flytta verksamheten till Stockholm.
Tolv viktiga arbetstillfällen för Gotland försvann därmed.
Det verkar få minnas eller reflektera över när man nu jublar över 15 nya arbetstillfällen till en annan statlig myndighet på ön.
I går tillkännagjorde regeringen att den i dag kommer att besluta att flytta ytterligare delar av Universitets- och högskolerådet (UHR) till Visby.
Myndigheten har redan ett kontor här med 16 anställda men nu ska ytterligare 15 tjänster flyttas hit.
Varje nytt arbetstillfälle är värt väldigt mycket men på totalen ger det alltså plus tre statliga jobb jämfört med förra året.
Att flytta statliga jobb från storstäder till mindre orter i landet är en viktig strategisk plan för att leva upp till vackra ord om att hela landet ska leva.
Men kanske ännu viktigare är att låta bli att flytta statliga jobb och statlig verksamhet från mindre orter till städer och tätorter. Samt att vara uthållig i de utlokaliseringar som görs. Man får ju utgå från att besluten är grundade på noggranna utredningar om förutsättningarna.
Lite samma spår är fackförbundet ST:s ordförande, Britta Lejon, inne på. Hon menar att den pågående minskningen av den statliga närvaron i landsorten borde stoppas, och fler anställas runtom i landet till exempel inom polisen, på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvaret och Trafikverket.
I kommentarerna kring utlokaliseringarna frågade en reporter i SVT sig vad så pass få arbetstillfällen egentligen betyder för de orter där de hamnar.
För oss som bor på mindre orter är det mer självklart att även en liten arbetsplats med ”rätt typ” av jobb betyder väldigt mycket. Men att lokalisera myndigheter till andra ställen än städerna handlar inte om något enkelriktat ”stöd” till landsorten.
Det handlar, som statsminister Stefan Löfven också markerade, om att ta tillvara den kompetens som finns runt om i landet.
För alla vill trots allt inte flytta till städerna, även om landsbygden i hög grad bidrar till den kompetens som även finns där.
Fast vi kan nog vara säkra på att det kommer att uttryckas oro över att viktig kompetens kommer att försvinna från myndigheterna när de flyttas ut ”på vischan”.
Vi kommer också att få höra om uträkningar som visar vad varje arbetstillfälle kostar att flytta. Sällan hör man jämförelser på hyror och löner som rimligen borde vara ganska mycket lägre än i storstan.
Utlokaliseringsbeslutet handlar om totalt cirka 500 tjänster på sju statliga myndigheter som hela eller till delar nu flyttas ut till olika orter i landet. Med tanke på landsbygdskommitténs betänkande som satte 10 000 tjänster som ett rimligt mål, är det så klart en minimal förflyttning av statens närvaro.
Men ändå ett viktigt steg.
Varje jobb räknas.