Regeringen behöver en egen krisplan

Kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, statlig hyresnedsättning, men framförallt mer lån och uppskov.

Pandemi2020-03-27 05:53
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Regeringens, Centerns och Liberalernas senaste stödpaket för företag följer samma trend som de tidigare – tonvikten läggs på åtgärder som bara skjuter företagens inbetalningar på framtiden. Anstånd med skatteinbetalningar och statliga lånegarantier kan mycket väl vara en räddning för stunden, men riskerar att enbart flytta stora konkurser och uppsägningar till en annan tidpunkt.
Flera av de nya åtgärderna för att mildra företagens situation är visserligen rimliga. Kraftigt minskade arbetsgivaravgifter från 1 mars till 30 juni gör det direkt enklare att behålla personal – dock bara för mindre företag. Också hyresnedsättningen innebär stor hjälp. Även om staten täcker upp för en stor del av hyressänkningen sätts dock en stor press på fastighetsägarna att ge upp delar av sina intäkter. Regeringens åtgärder får inte elda på en kedjereaktion som också sätter hyresvärdar, med egna räkningar att betala, i svåra situationer.


Att de åtgärder som tillåter företag att behålla mer av sina egna pengar är närmast kopierade från Moderaternas förslag säger en hel del om regeringens och stödpartiernas handlingskraft. Det är positivt att goda förslag tas emot, men regeringen med alla dess resurser borde i tider av stort behov av ledarskap kunna visa på ytterligare initiativ. I stället används Alliansregeringens modell från finanskrisen som utgångspunkt, trots att den nuvarande krisen innebär helt andra utmaningar.
Hotande konkurser och arbetslöshet är ett stort problem, men själva huvudproblemet förblir spridningen av coronaviruset. Människor hindras rent fysiskt från att konsumera exempelvis resor och evenemang. I stället uppmanas vi att stödkonsumera där det är möjligt för att så få företag som möjligt ska gå under. Men det är nog så viktigt att inte heller privatpersoner överger en sund inställning till sin hushållsekonomi. Det fram tills nyligen utropade politiska budskapet om att hushållen behöver spara mer måste gälla även nu, i stället för att bytas ut mot det motsatta. Det är lika oklokt som alltid att lägga sparpengar på restaurangmat och stödköpta matchbiljetter.


Medan privatpersoner gör vad de har råd med behöver regeringen ha en tydlig och långsiktig plan för sitt agerande för att minska osäkerheten på marknaden. Och om den redan finns behöver den förmedlas så att alla vet vad åtgärderna syftar till. De flesta har insett att det vore omöjligt att försöka rädda varenda hotat företag. De som redan innan coronapandemin var illa skötta lär knappast överleva trots de många stödåtgärderna. Men hur ska regeringen lägga fram sina stödpaket utan att skjuta stora skulder på framtiden för välskötta företag?
Att ta vara på oppositionens goda idéer är rimligt. Men det är också ett svaghetstecken att regeringen, med sina stora tjänstemannastaber, i kristider mest fyller ut ledartröjan med gamla och nya M-initiativ.