Nog anar man biogasstrategin som en anstiftare smygande i kulisserna, i det jag skrivit om motiven bakom den usla busstrafikupphandling där regionala företag inte ens ansåg sig kunna deltaga. Biogasstrategin antogs i sin ursprungliga form i april år 2009, i en process som starkt drevs på av Centern. Det gick väldigt fort
Efter att först ha behandlats i regionstyrelsen togs frågan upp i regionfullmäktige bara några dagar senare. Ärendet som först inte fanns med i föredragningslistan dök plötsligt upp som den nya extra punkten 7b. Ledamöterna hade inte kunnat ta del av handlingarna i förväg. Vilket inte förhindrade ett snabbt klubbslag efter en i princip obefintlig debatt.
Vad skrev jag om biogasstrategin, då det begav sig? Precis efter beslutet skrev jag bland annat:
"Är det bra? Jag vet inte. Visst tror jag mer på biogas än på etanol som fordonsbränsle. Men det gör mig alltid nervös när politiker och/eller tjänstemän ska agera som entreprenörer och bestämma sig för vad som är framtidens teknik. Nervös och irriterad.
Och än nervösare blir jag när biogasanhängarna kommit så i gasen att de inte ens lyssnar på eller kommenterar invändningar längre."
Okommenterade förblev bland annat de invändningar som Carl Johan Åberg anfört i en debattartikel i GA. Åberg hade ett fantastiskt CV med rika erfarenheter från statsförvaltning, politik och näringsliv, inklusive energisektorn. Han ansåg att biogasen var en felsatsning för Gotland. Jag tvingades dock konstatera:
"Men jag kan inte påstå att kritiken mot biogassatsningen har viftats undan. Så vitt jag kan bedöma är det ännu värre. Den har helt ignorerats. Varken Lars Thomsson eller någon annan har ansett det mödan värt att adressera Carl Johan Åbergs synpunkter."
Under 2010 ingicks sedan ett biogasavtal med en leverantör och eländet kunde ta sig början. Ett maktskifte hösten 2010 tillät de olika blocken att skylla på varandra, när det visade sig att Region Gotland förbundit sig att köpa mycket mer biogas än man klarade av att göra av med. Biogasen har sedan spökat i många år för Region Gotland och bussupphandlingen där kravet på just biogas som fossilfritt drivmedel är väl den senaste hemsökelsen från den framhastade biogasstrategin. Även om biogaskravet inte var det ena problemet med upphandlingen. Att avtalstiden för upphandlingen bara var tre år, bidrog också starkt, liksom att man upphandlade all trafik i en stor klumpig klump.
Det ska sägas att jag inte har något emot biogas i sig. Min egen bil drivs med biogas. Jag kan inte påstå att jag gjorde någon omfattande konsekvensanalys innan jag tog det godtyckliga beslutet att rata el, biodiesel och etanol. Men så kan inte en Region agera.