LIBERAL ASPEKT
SÀnk arbetstiden och prioritera miljö före tillvÀxt, skriver flera debattörer och forskare i SvD (26/11). De pekar pÄ studier som visar att mÀnniskor vill ha grönare ekonomier sÄvÀl som kortare arbetstid. Men resonemanget haltar.
Exempelvis skriver debattörerna att âBNP ökar bara om vi jobbar fler timmar eller anvĂ€nder mer resurser (kapital, energi, rĂ„varor) per timmeâ. Det Ă€r visserligen sant att BNP kan öka pĂ„ dessa sĂ€tt, men det Ă€r samtidigt fördummande snĂ€vt att reducera tillvĂ€xt enbart till detta.
Merparten av den ekonomiska tillvÀxten kommer tvÀrtom frÄn idéer om hur man kan göra saker smartare och mer effektiva. Den som sett bilder frÄn storstÀdernas telefontorn pÄ 1950-talet kan förstÄ den samtida oron över att vÀrldens kopparreserver skulle ta slut. I backspegeln kan man skratta Ät tanken pÄ att det skulle behövas en koppartrÄd för varje telefon.
Som ekonomen Andrew McAfee hĂ€romĂ„ret visade i sin redan klassiska bok âMore from lessâ pĂ„gĂ„r en avmaterialisering i stora delar av den utvecklade vĂ€rlden. FrĂ„n 1970 och framĂ„t minskade USA sin anvĂ€ndning av metall, gödsel, vatten, papper, trĂ€ och energi för varje Ă„r â trots att sĂ„vĂ€l befolkningen som ekonomin vĂ€xte. Denna avmaterialisering skedde inte pĂ„ grund av att produktionen flyttade utomlands utan pĂ„ grund av teknisk utveckling och kapitalismens inneboende strĂ€van efter vinst och kostnadsminskningar.
I veckan (1/12) slĂ€ppte Jonas Grafström och Christian Sandström, ekonomiforskare vid forskningsinstitutet Ratio, vad man skulle kunna kalla en svensk bilaga till McAfee. I âMer för mindre: TillvĂ€xt och hĂ„llbarhet i Sverigeâ visar författarna att avmaterialiseringen inte Ă€r begrĂ€nsad till USA.
PĂ„ 30 Ă„r har den svenska befolkningen vĂ€xt med 1,6 miljoner och ekonomin fördubblats. Samtidigt har koldioxidutslĂ€ppen minskat med 27 procent, och Ă€ven de konsumtionsbaserade utslĂ€ppen har gĂ„tt ner. UtslĂ€ppen frĂ„n inrikes transporter har minskat â Ă€ven frĂ„n flyget â trots att vi reser betydligt mer. Av de 26 farliga utslĂ€pp som SCB mĂ€ter har 24 minskat â flera med mer Ă€n 50 procent. Vi anvĂ€nder mindre odlingsmark men fĂ„r Ă€ndĂ„ högre skördar. VattenanvĂ€ndningen har minskat och utslĂ€ppen av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik har gĂ„tt ned kraftigt.
Det Àr viktigt att pÄpeka att delar av den positiva utvecklingen ska tillskrivas miljöpolitiken. Förbud mot bly i bensin och mot anvÀndning av freoner ligger exempelvis bakom minskningarna av dessa utslÀpp.
I kampen mot miljöproblemen Ă€r bĂ„de den allmĂ€nna medvetenheten och miljöpolitiken viktiga verktyg, och det finns fortfarande mĂ„nga problem kvar att hantera. Dit hör klimathotet. Men som sĂ„vĂ€l McAfee som Grafström och Sandström visar Ă€r det först i kombination med teknisk utveckling och ekonomiska drivkrafter som samhĂ€llet pĂ„ bred front kan trycka tillbaka miljöhot, skadlig verksamhet och ökad resursanvĂ€ndning. TillvĂ€xten kan hjĂ€lpa oss att fĂ„ mer för mindre â att bli rikare, samtidigt som vi minskar pĂ„verkan pĂ„ planeten.