Den ryska ekonomins värde har mer än halverats under det senaste året. När den förra chefen för ryska centralbanken, Victor Gerashchenkos, fick frågan hur den nuvarande chefen skulle hantera rubelkrisen svarade han: ”Jag skulle be om en pistol och skjuta mig själv”.
Kriget i Ukraina och de sanktioner som riktas mot Ryssland på grund av konflikten, har skapat en alltmer tydlig skiljelinje mellan Ryssland och EU/USA. Såväl Ryssland som Kina rustar nu kraftigt upp sin militär. Spänningen mellan öst och väst har inte varit större sedan före Sovjetunionens kollaps.
Bilden förstärks av att Ryssland och Kina utökar sitt samarbete i kölvattnet av den ryska krisen. I helgen träffades de båda ländernas utrikesministrar och Kina lät meddela att landet inom sin förmåga kommer att bistå Ryssland. Tidigare har Kina sagt sig ha förståelse för den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina.
Alltfler frågar sig om detta är början på ett nytt kallt krig. Svaret är nej. Kina har byggt upp sitt välstånd på export och är beroende av världshandeln, i synnerhet den med EU, och måste således balansera mellan väst och Ryssland. En återgång till en bipolär värld med ett isolerat öst och väst skulle missgynna Kina. Alltså är en sådan utveckling inte trolig.
Samtidigt står Ryssland på randen till ekonomiskt sammanbrott. Det fallande oljepriset – och inget tyder på att det skulle vända uppåt igen inom överskådlig tid – sätter stor press på Putin, som vant sig vid att kunna köpa folkets stöd genom ett oljefinansierat stigande välstånd. Den möjligheten är nu uttömd.
Ryssland är långt ifrån den supermakt Sovjetunionen en gång var. När Kinas intresse för en enad front mot väst är svalt blir det alltmer uppenbart att Rysslands president Vladimir Putin är på egen hand. Med den ryska befolkningen som gisslan.