Om det är någonting 15-åringar är livrädda för är det att låsa in sig, fastna i tristess och inte kunna komma därifrån. Därför väljer många niondeklassare studieförberedande gymnasieprogram, som antas hålla alla dörrar öppna, även om framtidsplanen inte är att söka in till universitetet eller högskolan.
Ointresset för högre studier gäller framför allt studenter på det samhällsvetenskapliga programmet, där bara sex av tio avgångselever 2010 hade påbörjat en högre utbildning tre år senare.
Enligt Amelie von Zweigbergk, särskild utredare i Yrkesprogramsutredningen, beror det bland annat på att många uppfattar programmet som ett ickevalsalternativ och som en förlängning av grundskolan. Det berättar hon på SNS-seminariet ”Yrkesutbildning för arbetslivet – hur kan matchningen förbättras?” som arrangerades i början av veckan.
Problemet med den skeva fördelningen mellan studie- och yrkesförberedande program, är inte att teoretiskt intresserade elever får möjlighet att odla sina intressen. Dilemmat är att arbetsmarknaden skriker efter människor med gedigna yrkeskunskaper inom exempelvis golvläggning, bageri och plåtslageri – inte med ytliga kunskaper inom historia, samhällskunskap och filosofi.
Det gör att många tonåringar på det samhällsvetenskapliga programmet, som saknar ambitionen att skaffa sig en universitets- eller högskoleexamen, kommer ut i vuxenlivet utan möjlighet att få jobb inom områden som de har studerat. Det är antagligen inte den framtid 15-åringen som söker till ”ickevalsalternativet” föreställer sig.
Lösningen är inte att tvinga in ungdomar på yrkesprogram som de inte vill gå. En sådan reform skulle sannolikt bara leda till att de redan höga avhoppen från gymnasiet eskalerar.
Däremot behöver studievägledningen och prao-tillfällena i grundskolan förbättras, så att de blivande gymnasieeleverna vet vad olika studieval innebär för den framtida karriären.
Vidare bör möjligheterna att läsa in högskolebehörighet och vidareutbilda sig senare i livet expandera. Det är inte minst viktigt då Långtidsutredningen 2015, som presenterades i tisdags, särskilt pekade ut fler arbetade timmar, ett längre arbetsliv och goda omställningsmöjligheter som avgörande för Sveriges framtida välstånd.
Som en extra bonus kan en förstärkt vuxenutbildning, hyggliga ekonomiska villkor vid komvuxstudier och förenklade möjligheter att läsa in högskolebehörighet vid sidan av yrkesämnena på gymnasiet, locka fler niondeklassare till de praktiska programmen.
Nyckeln till yrkesutbildningarnas renässans är att inlåsningseffekterna elimineras så att eleverna inte upplever utbildningarna som återvändsgränder.
Alla gymnasieprogram måste kunna fungera som trampoliner varifrån unga människor kan ta sats, utan att redan vid ansatsen ha bestämt sig för var de vill landa.