Ny varning: Sverige kan vara på väg mot bobubbla. Så lyder rubriken på SVT:s hemsida.
Larmet kommer från Konjunkturinstitutet, som flaggar för att den svenska bostadsmarknaden kan stå inför en krasch (6/10).
KI är långt ifrån ensamt med sina farhågor. När Internationella valutafonden nyligen presenterade sin Sverigegranskning var bostadskrisen huvudfrågan.
Likaså har OECD kritiserat de senaste årens skenande prisutveckling och EU-kommissionen har noterat att Sverige är det land i Europa som ger högst skattesubventioner för lån.
Viss insikt finns även på hemmaplan: Nästa år införs amorteringskrav på nya bolån. Problemet är att kraven varken kommer att dämpa, bromsa eller stabilisera hushållens skuldsättning. I alla fall inte enligt riksbankschef Stefan Ingves, som i stället förespråkar slopade ränteavdrag och begränsningar i hur mycket hushållen får låna (DN Debatt, 8/10).
Det är välkomna förslag som, om de kompletteras med en infasning av marknadshyror och ett slopat tak för uppskjuten reavinstskatt, kan få bostadsutbudet att närma sig efterfrågan.
Särskilt om man även lättar på strandskydd och bullerbegränsningar, underlättar andrahandsuthyrning samt följer Anders Borgs råd och börjar bygga mer på höjden, så att hus i storstäderna tillåts vara såväl 10 som 13 våningar höga (Svenska Dagbladet, 8/10).
Här inflikar vän av ordning att hushållen har inrättat sig efter dagens regelverk och att många av förslagen påverkar barnfamiljernas ekonomi.
Det äger sin sanning, men invändningen haltar.
Själva idén med flera av reformerna är att de successivt ska märkas i folks plånböcker, så att skulderna slutar öka, samtidigt som bostadsbyggande och flyttkedjor tar fart.
Dessutom missar kritikerna problemets kärna: Många hushåll blir allt mer överskuldsatta och om det är någonting som kommer att gräva djupa hål i barnfamiljernas hushållskassor är det när – inte om – räntorna stiger.
För att inte tala om vad som händer om bostadsmarknaden kraschar och högt belånade människor tvingas sälja sina bostäder. ”Många är inte det minsta redo för den dyrare vardag som väntar de närmaste åren,” skriver ekonomen Claes Hemberg under rubriken ”Därför kommer ni att tvingas sälja era hem” (Expressen, 8/10).
Just därför måste politikerna våga fatta jobbiga beslut. Åtminstone S och M bör enas om en gemensam väg, men den bostadspolitiska överenskommelsen får gärna inkludera hela regeringen och samtliga allianspartier – för det brådskar.
Konjunkturinstitutet beräknar att kostnaderna för ränteavdraget kommer att stiga från cirka 23 miljarder 2013 till 60 miljarder om tio år, vilket tränger undan andra satsningar, som sänkta inkomstskatter eller höjda barnbidrag.
Om paketet presenteras på det sättet kan det kanske vinna folkligt stöd. De flesta torde vara överens om att det är bättre att uppmuntra människor att jobba och skaffa barn än att ta skyhöga banklån.