Visst vore det skönt om alla barn anlände tillsammans med en bruksanvisning. Där skulle det rekommenderade veckointaget av bananer tydligt framgå, precis som hur man maximerar det pedagogiska utbytet av en pekbok.
Därefter tidsangivelser för hur många minuter per dag som bör tillbringas i lekparken och framför tv:n, datorn respektive surfplattan. Dessutom rekorden på hundra meter i kryp-SM, så att alla mammor och pappor vet vad de har att sträva efter. För inte kan man lämna något så viktigt som barnens varv- och skärmtider åt vare sig slumpen eller föräldrarna. Då kan man lika gärna hoppa över förskolan och skriva in dem på Kumlaanstalten direkt.
Lyckligtvis kan katastrofen undvikas – trots bruksanvisningsmissen. Men då måste Statens medieråd ta fram rekommendationer för barns medievanor, eftersom ”svenska folket gör som myndigheterna säger”. I alla fall om man får tro barnmedicinprofessor Hugo Lagercrantz (Ekot, 31/3 och Svenska Dagbladet, 2/4).
”Särskilt allvarligt är det om det myckna skärmtittande gör att barnet leker mindre. (…) Det har visat sig att barn som inte får leka oftare riskerar att bli kriminella.” Plötsligt låter statligt sanktionerad lek som ett obligatoriskt inslag i varje civiliserat samhälle, även om det inte borde spela någon roll för utfallet om man läser Harry Potter på papper eller som e-bok.
”Det kan inte vara nyttigt att ha sett 10 000-tals döda och mördade på skärm under barndomen” skriver Lagercrantz. Som om det behövs statliga direktiv för att få föräldrar att sluta natta sina tvååringar med bilder från ”Motorsågsmassakern”.
30 år efter 1980-talets videovåldsdebatt varnas det alltså för att barn tittar på SVT Play på sina surfplattor och ägnar fritid åt att spela World of Warcraft. Det finns bara en sak att säga om det: Spänn av!
Det säger sig självt att det inte är optimalt att lämna en femåring ensam i flera timmar varje dag framför Pippi Långstrump. Inte heller att låta tonåringen spela dataspel halva nätterna. Självklart behöver både yngre och äldre interagera med andra människor, föra muntliga konversationer, vara ute i friska luften och motionera.
Men det ena utesluter inte det andra. Datorer och surfplattor är utmärkta komplement för den som ska lära sig att läsa och skriva, träna på att söka och sålla i informationsflödet eller är i bokslukaråldern och plöjer tre böcker i veckan.
Sitter man för länge riskerar man ryggont, spelberoende och, i alla fall enligt vissa, närsynthet. Det är bra att ha i åtanke – det mesta är skadligt om de går till överdrift – samtidigt som man surfar moralpaniken i grind.
För de som minns sin barndoms idylliska lekar bör komma ihåg att inte heller de själva anlände med en statligt sanktionerad bruksanvisning om halsen. Det är exempelvis inte helt riskfritt att spela fotboll, klättra i träd och dyka ner i vattnet med huvudet före.