Efter terrordåden i Paris har flera muslimska församlingar och moskéer utsatts för angrepp och hot. Det är precis vad Islamiska staten vill.
Måltavlorna för förra veckans terrorattacker var noga utvalda. Barerna, restaurangerna, idrottsarenan och konsertlokalen ligger i ett progressivt område som representerar det mångkulturella, liberala och toleranta Frankrike – en smältdegel dit unga konstnärer och intellektuella med rötter i hela världen flyttar. Just den sortens samexistens som IS, enligt egen utsago, vill utplåna, eftersom den gör det svårt att upprätthålla bilden av att Europa är antiislamiskt. IS föredrar skärpta motsättningar och vill göra världen lika svartvit som sin flagga.
Låt oss inte gå i den fällan. Lika lite som svenska medborgare i allmänhet tar sig in i skolor och attackerar elever och personal med invandrarbakgrund, likt Anton Lundin Pettersson, faller det vanliga muslimer in att begå terrordåd.
Slaget står inte mellan kristna och muslimer. Det är inte västvärlden mot islam eller Europa mot Mellanöstern. Konflikten står mellan terrorister och alla andra; de som tror på demokrati och mänskliga rättigheter och de som inte gör det. Det är dessa värden som just nu, mer än någonsin, måste värnas och försvaras – även i Sverige.
Säpos uppskattning är att cirka 300 svenskar har anslutit sig till IS och enligt Husbybon Zeliha Dagli har fundamentalismen i förorterna ökat under de senaste åren, vilket måste bekämpas. ”Att kritisera islamiseringen är varken fel eller detsamma som att sprida fördomar om vanliga muslimer,” skriver hon i Aftonbladet (13/11).
Det är bara att instämma. IS vill sätta skräck i det Europa som tar emot människor som flyr från Syrien och Irak. Terrororganisationen har således allt att vinna på att skapa ett likhetstecken mellan muslimer i allmänhet och militanta islamister, för att på så sätt spä på fördomarna och öka motsättningarna.
Frågan är om de som attackerar moskéer vet att de agerar som Islamiska statens nyttiga idioter.