I skrivande stund får vi reda på att Gotland kommer att ta emot cirka 400 asylsökande den närmaste veckan. En droppe i havet när det kommer ungefär 10 000 flyktingar i veckan till Sverige. Man kan fråga sig varför Migrationsverket har dröjt så länge med detta beslut. Ligger månne Gotland för långt bort sett ur ett Norrköpingsperspektiv där Migrationsverket har sitt huvudkontor?
Det positiva är i alla fall att Region Gotland (RG) har fått tid att förbereda sig för att ta emot de flyktingar som kommer hit. Något som emellertid kan vara värt att påpeka i sammanhanget är att RG inte är ansvarig för boendena utan Migrationsverket. Bra att hålla i minnet i frågan.
Hittills har regionens agerande när det gäller ensamkommande ungdomar fungerat väl, jag tänker då på verksamheten på Haimaboendena, och mottagandet av EU-migranterna. Vi har sluppit se sådana scener som till exempel utspelades i Malmö för en tid sedan.
Den stora frågan är som jag ser det hur de asylsökandena kommer att bli mottagna på Gotland. Vi får räkna med att de kommer att vara här lång tid om de inte söker sig till andra platser (läs storstäderna) där de kanske har släktingar.
Migrationsverket meddelar att handläggningstiden för att få uppehållstillstånd kommer att vara omkring två år. Vad gör de asylsökandena under dessa två år – väntar? En väntan som kan vara mer påfrestande än att få besked, oavsett om det är positivt eller negativt.
Det vi inte får glömma är att dessa människor som nu kommer till Gotland, en ö som de sannolikt aldrig tidigare har hört talas om, har drivits att fly från sina hemländer. Att fly kräver initiativförmåga, mod och uthållighet samt i dag inte minst pengar.
Hur ska vi då göra för att ta tillvara dessa människors förmåga? Mitt svar blir att inte utesluta utan innesluta. Risken är annars stor att vi skapar människor som blir passiva mottagare av bidrag med barn som kommer att stå utanför samhället och försvinner ner i bitterhet, hat och kriminalitet.
Ett sätt att komma in i samhället är att få ett jobb. Man kan säga att arbetet är nyckeln till samhället. Ett tydligt exempel på detta är två områden i norra Stockholm, Husby och Kista. Husby som har hög arbetslöshet med åtföljande sociala problem. Kista som är Sveriges Silicon Valley när det gäller högteknologiska arbeten.
Det har gått tidigare att skapa jobb för flyktingar i Sverige. Detta skedde under och efter andra världskriget när landet fick den första större flyktingvågen. Då sattes flyktingarna i arbete. 1943-1944 lär varannan skogsarbetare ha varit norsk flykting.
Samhället förändras så att i dag är antalet arbetstillfällen få i skogen men desto fler inom vård, skola och omsorg. Byggindustrin, it-branschen och Försvarsmakten ropar efter folk. Ja, listan kan göras lång. Men då krävs det ett välkomnande. Ett givande och tagande av alla såväl av oss gotlänningar som de asylsökande. Inom Hem- och skolarörelsen fick jag en gång i tiden lära mig ”Att ställa krav är att bry sig om!”.
Så ställ då krav…