Vita bolag – det är vad SVT kallar granskningen.
Först kan det verka som att det handlar om skillnaden mellan företag som verkar på den reguljära marknaden jämfört med den svarta. Vid en närmare läsning framgår att SVT har granskat mångfalden i styrelserna för Sveriges tio största börsbolag på ett något annorlunda sätt: genom att kartlägga ledamöternas hudfärg och ursprung.
Det finns många sätt att mäta mångfald på, förslagsvis efter arbetslivserfarenhet eller kunskaper. Men att jämföra människors pigment och etniska bakgrund är alltså det bästa sättet, enligt SVT.
Nå, hur stod sig de svenska företagen i undersökningen? Illa, utifrån SVT:s måttstock. I mångfaldspyramiden är det bra att ha utomnordisk bakgrund, det är än bättre att vara född utanför Europa och allra bäst är att ha mörk hudton.
Tillvägagångssättet är ytterst besynnerligt. Enligt egen uppgift har reportrarna tittat på bilder av styrelsemedlemmarna för att avgöra pigmentering. Vid oklarheter har de ringt och frågat vilken hudfärg och bakgrund de har. Rasregistrering är ett begrepp som ligger nära till hands.
Enligt undersökningen har enbart 11 av 90 utomeuropeisk bakgrund. Bara en av dem ”avviker från den vita västerländska normen”, som SVT:s reporter Katia Elliott uttrycker det.
De andra är förvisso amerikaner och australiensare, icke-européer, men tillför ingen reell mångfald på grund av sin vita hudfärg.
SVT:s reportage har flera uppenbara problem, och lämpar sig inte för public service.
Tanken är att greppet ska synliggöra samhälleliga strukturer. Men genom att bedöma människors lämplighet efter hudfärg tillämpar man ironiskt nog rasisternas världsbild och terminologi.
Skillnaden är att i stället för negativ särbehandling använder man sig av positiv. Resultatet är detsamma: hudfärg och ursprung blir en människas viktigaste egenskaper.
När man börjar sortera och etikettera människor uppstår flera dilemman.
Räknas man som ”icke-vit” om man är adopterad och har mörk hy – trots att man heter Svensson och är uppvuxen i en etniskt svensk familj? Jämfört med den som har ett utländskt klingande namn och har föräldrar som är födda utanför Europa? Bör judar ingå i gruppen som ”avviker från den vita västerländska normen” då många judar ser ju ut som att de kommer från Mellanöstern?
Det blir snabbt tydligt hur absurt det är att dela in människors värde som mångfaldsskapande efter pigmentering och etnisk bakgrund.
Intressant nog anser SVT, vars ledning saknar mångfald enligt de egna kriterierna, att mångfald är mer än ursprung och hudfärg.
HR-direktören Heléne Sahlin säger: ”Mångfald sitter i kompetens och hur människor själv identifierar sig och sin bakgrund” (SVT, 25/2).
Just så. Måtte SVT hålla sig borta från liknande ”scoop” i framtiden. Annars börjar nog fler tvivla på om de vill fortsätta betala för public service.