I dag lever vi i ett samhälle där vi utsätts för ett informationsflöde av historiska mått. Informationssamhället är här för att stanna och utvecklingen har gått oerhört snabbt. Lättillgänglig information är bra och ger möjligheter. Det gör att världen krymper och vi får veta mer om vad som händer.
De flesta av oss söker aktivt information på nätet men samtidigt blir vi utsatta för ett flöde från vår omvärld – mer eller mindre mot vår vilja. Vad är sant, hur ska vi kunna lita på det som skrivs och vilka slutsatser drar vi av det som skrivs på nätet?
För att ta ett aktuellt exempel. Direkt efter knivdådet på Ikea i Västerås började spekulationerna kring både offer och gärningsmän i sociala medier och olika nätforum trots att polisen var försiktig att uttala sig av utredningstekniska skäl.
Kunskaperna om de faktiska omständigheterna var låga. Det var nu som ryktesspridningen började, men vad hade hänt? Vilka beskrev med blixtens hastighet vad som hade utspelats och vilka syften hade de? Många frågor att besvara.
Det som kanske är minst lika intressant är hur vi tar emot informationen och hur vi reagerar. Har vi en papperstidning i handen, en produkt som i dag av många upplevs som långsam, så hoppas läsaren att fakta är kollade och att de publicistiska reglerna följs. Även om färre journalister ska göra allt mer på kortare tid. Samma sak gäller med en nättidning.
Har vi däremot informationen från mer eller mindre okända källor i mobilen ställs det helt andra krav på mottagaren. Att vara än mer kritisk till det som skrivs.
Bristande källkritik på Internet är en av de frågor vi måste ta på allt större allvar och hitta verktyg för att bemöta. Därför är det mycket viktigt att barn och unga tidigt tränas i kritiskt tänkande. Det görs i skolan genom att ge eleverna kunskaper så att de kan hantera och analysera informationen som flödar.
Läroplanen för grundskolan anger att ”eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna (min kursivering) av olika alternativ”.
Bra och riktigt. Men detta arbete måste ständigt pågå och intensifieras, inte bara i skolan utan även i hemmen.
Efter tragiska händelser runtom i vårt land den senaste tiden har Internet fullständigt exploderat av lögner, osanningar och hat som fått spridning. Tangentborden har gått varma.
På något konstigt sätt skapar anonymiteten på Internet ett forum för åsikter som man annars aldrig skulle sätta på pränt. Eller än mindre uttrycka under andra förhållanden.
Allt detta kan få katastrofala följder för rättsväsendet. Risken är stor att man tar lagen i egna händer. Utpekade personer kan bli dömda på förhand och eventuella vittnen kan påverkas så att en vittnesutsaga tappar bevisvärde.
Det kan i sämsta fall sabotera en hel förundersökning och en gärningsman gå fri från ansvar.