Just nu cirkulerar en ovanligt intressant bild i sociala medier, där siffran 50 000 är central. Så många ord behöver en vuxen människa för att utan problem klara en vardag med instruktioner, anvisningar och samhällsinformation.
Det låter mycket, snudd på oöverstigligt. Men att nå dit är faktiskt inte särskilt svårt.
En gymnasieelev som läser regelbundet kommer lätt upp i ett ordförråd på mellan 50 000 och 70 000, medan en som inte gör det stannar på drygt 15 000. Den senare får ett rejält handikapp, då studier visar att man måste plöja cirka 40 kilometer text innan man utan större ansträngning kan tillgodogöra sig skriftlig information.
Annorlunda uttryckt: Det är skillnad på att kunna läsa och på att förstå vad man läser. Och eftersom majoriteten av arbetsgivarna förutsätter att medarbetarna kan ta till sig en text är god läsförståelse ett måste för att klara sig på dagens arbetsmarknad. Inte minst för att förstå vad det står i anställningskontraktet.
Tyvärr misslyckas allt fler med att leva upp till kraven. Svenska elever ligger markant under OECD-genomsnittet i läsförståelse och enligt Skolverket når så många som var femte 15-åring inte upp till den läsnivå som krävs för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper. Den nedåtgående trenden kan härledas till att hälften av ungdomarna aldrig läser för nöjes skull och därmed inte kommer upp i den mängdträning som behövs.
För nej, det finns ingen quick fix eller genväg till ökad läsförståelse. Det enda som hjälper är att varje elev börjar läsa travar med böcker och här är ett första steg att göra fack- och skönlitteratur tillgängligt i alla barns vardag.
I praktiken betyder det att samtliga skolhuvudmän måste börja följa lagen om att grund- och gymnasieelever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Trots att direktiven har funnits sedan 2011 saknas detta för varannan elev, enligt förra årets undersökning från Kungliga biblioteket. Frånvaron motiveras ofta med att fysiska böcker är omoderna och kan ersättas med läsplattor – ett tecken på att den som uttalar sig inte har förstått vad ett bibliotek är.
Ett bibliotek är inte bara en samling böcker. Ett bibliotek är ett fysiskt rum med bildning och läsning i centrum. En läsplatta kan inte likställas med en kunnig bibliotekarie, som tålmodigt föreslår bok efter bok för den ointresserade tioåringen eller rekommenderar extraläsning till den ambitiösa tonåringen.
Den rektor eller skolhuvudman som inte förstår skillnaden bör besöka den pågående bokrean, bläddra bland böckerna, ställa frågor till bokhandlarna och därefter jämföra upplevelsen med att surfa runt bland olika titlar på en läsplatta.
Om andan faller på kan hen dessutom passa på att förbättra skolans bokutbud. Det behövs för att eleverna ska komma upp i 50 000 ord.