När man lyssnar på våra politiska partier kan man ibland tro att Sverige är i stort behov av räddning.
När du ser dig omkring i din vardag, känner du då att den präglas av kaos och pessimism? Jag tror inte många skriver under på detta.
Jodå, det finns problem. När folk skjuts till döds på öppen gata i stort sett varje vecka är det lätt att känna både uppgivenhet, ilska och en stor otrygghet.
Här behövs en målmedveten insats från samhället för att sätta stopp och markera att brott inte lönar sig.
Lika lite som det hjälper att överdriva hjälper det att miljöpartistiskt måla världen i rosa och säga att allt är så bra, så bra.
Det måste finnas plats för nånting däremellan. Men det råder inte inbördeskrig i Sverige som somliga på fullt allvar menar.
Politikerna måste ägna sig mer åt att presentera lösningar istället för att tävla i vems ”bild” som är mest sann. Särskilt när det finns starka krafter vars hela existens bygger på att medborgarna inte känner tillit till samhällssystemen.
De största utmaningarna handlar inte om ”massinvandring” eller att privata företag lyckas få lönsamhet i välfärden. De handlar om demografi och klimat. Klarar vi inte att möta dem, spelar inget annat någon större roll. Vissa ödesmättade mantran upprepas så ofta att vi till slut inte hör dem.
”Allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler äldre”.
”Människan lever i dag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp”.
Vi ser alla stupet men vad gör vi?
Istället för att välkomna och underlätta för varje person som av olika skäl väljer att komma till vårt land, tävlar vissa partier om vem som har de hårdaste buden för hur de ska stoppas.
Klimatfrågan har knappast några enkla lösningar, här gäller det ju också att ha en global överenskommelse. Utgångspunkten borde dock vara att jobba för det som ger resultat. Inte vem som avsätter mest pengar i en budget till olika åtgärder utan vad åtgärderna leder till. Flygskatten är och förblir mest en symbolisk insats.
Det skogrika Sverige borde ha alla möjligheter i världen att dra nytta av det faktum att allt vi i dag använder olja till att producera, kan vi använda skogen till istället.
Utveckling, innovation och entreprenörskap ska uppmuntras och stöttas. Detta går utmärkt att kombinera med att värna skyddsvärd skog. Det har skogsägarna gjort i alla tider.
Lösningarna finns, låt oss få höra mer om dessa.
De senaste valen har partierna jobbat hårt på att ”sätta bilden” av vilken verklighet som gällde, detta för att få bana väg för sina politiska idéer. Vi minns hur framgångsrik Stefan Löfven blev med mantrat att ”något gått sönder” i Sverige.
Han lyckades så bra att han ännu får leva med dess konsekvenser, hans taktik har starkt bidragit till den pessimism och brist på tilltro många lever med i dag.
Samma Löfven har sedan makttillträdet också sagt sig leda en samarbetsregering så många gånger att det förmodligen var tänkt att dölja det faktum att han samtidigt målade in sig så hårt i det yttersta vänsterhörnet att blockpolitiken är mer cementerad än någonsin.
Låt valet i år handla om att ”sätta bilden” av att man har svar på väljarnas frågor. Problemen är kända, nu vill vi se hur de kan lösas.