Det verkar som att Socialdemokraterna räknar kallt med att svenskarna ska fortsätta leva i tron att det lagförslag som man lägger fram tillsammans med Vänsterpartiet är ett förslag om förbud för vinstutdelning.
Taktiken verkar fungera oroväckande bra.
Om jag hade varit en företagare inom välfärden med ringa intresse för partipolitik men ett brinnande engagemang i mitt företagande och om jag lyssnat till den officiella beskrivningen om ett förbud för stora stygga företag att plocka ut skattepengar i vinst hade jag förmodligen tyckt att det lät rimligt.
Om de stora stygga företagen förhindras att plocka ut ziljoner kronor av våra skattepengar till sin ägare i skatteparadis kanske mitt eget företag får lite bättre förutsättningar, kanske till och med kan få del av de uppdrag som de stora stygga företagen lämnar efter sig.
Exakt så hoppas S/MP/V-regeringen att vi ska tänka. Det stora problemet med detta är att det inte är ett sånt förslag man har lagt.
Konstruktionen att vinsttaket ska räknas utifrån det ”operativa kapitalet” är svår att förstå för gemene man. Genom att istället för att redovisa vad det handlar om prata om ”stopp för vinstjakt” vinner man lättare sympatier. I verkligheten handlar det snarare om att driva sitt företag så nära ruinens brant det är möjligt för att inte kastas ut. Ett helt ohållbart sätt att driva företag på. De stora företagen klarar troligtvis att parera så man inte hamnar i skottgluggen. De mindre företagen riskerar att slås ut.
Och inte nånstans i detta förslag, som sågats av de flesta instanser, talas det om kvalitet eller resultat.
Det är helt oväsentligt för S/MP/V-regeringen hur de olika aktörerna uppfyller sitt uppdrag, bara de inte bedriver en lönsam verksamhet. Istället för att lära av de privata aktörerna: hur lyckas ni att både bedriva en verksamhet som lockar hundratusentals svenskar att aktivt välja den, OCH få ett plus på sista raden?
Socialdemokraterna räknar också kallt med att förslaget inte kommer att gå igenom i riksdagen. De kan då fortsätta retoriken att ”Alliansen och SD vill att skattepengar ska kunna gå till övervinster i skatteparadis”.
Men det är ett taktiskt spel med högt risktagande med tanke på SD:s ambition att till varje pris skapa kaos i riksdagen. Partiet har svängt i frågan om vinstförbud förut och kan göra det igen. Eller lägga ner sina röster. Då går lagen igenom. Detta pris för att syna vad förslaget egentligen innebär är dock alldeles för högt.
En faktor som försvinner i debatten är att med vinstförbudet försvinner också valfriheten. Det talas ofta om att en majoritet är emot vinster i välfärden, samtidigt väljer väldigt många svenskar just vinstdrivande företag för skola och omsorg. Om en skola, vårdcentral eller omsorgsföretag väljs bort av medborgarna, är då lösningen på detta problem att ta bort möjligheten att välja? Eller är lösningen möjligen att se över hur man kan förbättra de alternativ som väljs bort?
Det sprids också myter om att svensk skola håller på att tas över av ett fåtal riskkapitalbolag. Om detta varit sant hade problemet kanske varit ett annat: nämligen att den offentligt drivna skolan väljs bort.
Regeringen och dess sympatisörer påstår med en flock åsnors envishet att de små företagen som till exempel Hattstugan inte kommer att påverkas. Företagens egna vittnesmål om motsatsen bemöts med iskall tystnad.