I en debatt i SVT:s ”Agenda” i höstas kallade statsminister Stefan Löfven Sverigedemokraterna för ett nazistiskt parti.
Han tog senare tillbaka uttalandet och korrigerade det till att SD är ett rasistiskt parti med rötter i nazismen.
Ord och benämningar som är klart definierade är viktiga att använda korrekt.
Konsekvensen av att slarva med ord blir tydlig när nu SD och Nordiska Motståndsrörelsen jämställs i debatten om de sistnämndas medverkan i årets Almedalsvecka.
Normaliseringen har gått så långt att vi nu jämställer nazister inte bara med Sverigedemokraterna utan också med Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Alla måste få vara med på samma villkor. Alla ställer ju upp i val så alla måste få samma chans.
”Skulle Hitler ha fått tala i Almedalen?” var rubriken på en insändare i GT i lördags. Svaret är tydligen ja. Bara han inte hade pratat om det där irriterande folkmordet han planerade och bara han inte heilade så att någon såg.
Jag skäms. Vad håller vi på med?
Hets mot folkgrupp, att uppsöka journalister i deras hem, att vilja ta över landet via revolution, att hylla dem som dödar främlingar, att bomba och attackera demonstrationer, det ska vi se på med samma ögon som vi ser på Socialdemokraternas skattepolitik, Centerpartiets landsbygdspolitik och Feministiskt Initiativs kamp för våldsutsatta kvinnor.
Jag vill kräkas.
Ingen har pratat om att inskränka någons yttrandefrihet. Nazisterna får ha sina möten, sprida sin propaganda, precis som alla andra. Men inte överallt och inte på allas evenemang.
Objektivitetsprincipen, som betyder att det allmänna inte får ”välja bort åsikter”, kan leda till att Region Gotland anmäls till JO om den nekar nazisterna medverkan under Almedalsveckan. Men vojne, vojne.
Senast i går kunde vi läsa att JO riktade kraftig kritik mot Region Gotland för att den inte uppfyller kraven i bygglovshanteringen.
Vi överlevde det och vi kommer att överleva JO-kritik för att vi står upp för de människor som nazister inte vill ska finnas.
Jag instämmer till hundra procent med Sofia Mirjamsdotter, ledarskribent i Sundsvalls Tidning:
”Att säga till nazister eller rörelser med starka kopplingar till nazism att ”nej, ni är inte välkomna på Bokmässan, eller till Almedalsveckan”, är inte att inskränka någons yttrandefrihet. Det är att markera mot demokratifientlighet och personer som gärna vill begränsa yttrandefriheten, genom våld om så krävs.
Det är att stå upp till försvar för yttrandefrihet och demokrati.
Det är dessutom att stå upp för de personers frihet som högerextrema vill se avrättade”.
Det finns en irriterande ton hos dem som menar att nazismen ingår i yttrandefriheten, att vi som menar att nej, nazism är hets mot folkgrupp, är känslostyrda och inte begriper det juridiska regelverket.
När vi manifesterade mot att Svenskarnas parti talade i Almedalen 2014 pratade jag med en av deltagarna om att det var synd att det regnade, att det nog kommit fler om det varit bättre väder.
Mannen tittade på mig och utbrast: ”Vadå, nazisterna kom men jag gjorde inget för det regnade den dagen?”.
När det som händer nu kommer att återberättas i framtiden är frågan vad du kommer att svara på frågan: Vad gjorde du när nazisterna kom?
Jo, naj, jag stod upp för deras yttrandefrihet.