Nu är Sveriges kommuner och landsting (SKL) klara med sin analys av Region Gotlands ekonomi. Inte mycket nyheter kom fram där men kanske kan det vara välgörande för den politiska majoriteten att få en utomståendes syn på hur ledningen (inte) fungerat under det rödgröna styret.
För höga ambitioner i förhållande till resurserna är ju en given orsak till att man gör av med mer pengar än det finns.
Detta listar SKL överst på sin lista över orsaker till den uppkomna situationen. ”Politisk handlingskraft har saknats” är också en av huvudförklaringarna. Alltså har det inte bara varit partitaktiskt gnäll från opposition och andra som i åratal bett om bättring på den fronten.
Nu om inte förr måste alla krafter enas för att dels minska kostnaderna men också jobba för att öka intäkterna, få fler att bosätta sig här, och inte minst: att få ut mer av de pengar vi redan har.
I snitt kostar Region Gotland 330 miljoner mer än andra jämförbara kommuner.
SKL har räknat framåt hur resultatet för regionen kommer att se ut med dagens situation.
År 2020 betyder detta ett underskott på 328 miljoner och väntar man till dess behövs besparingar på totalt 436 miljoner kronor.
SKL manar också till förankring och politisk enighet kring grunderna och de stora beslut som krävs.
Alla som säger nej till en besparing måste också komma med förslag hur detta nej ska finansieras.
Och det omvända borde ju också gälla: den som vill utöka regionens verksamhet, göra fler saker/tjänster ”gratis” för medborgarna, måste också säga hur det ska finansieras inom befintliga ramar.
Uppenbarligen försvann inte alla problem när vi fick en socialdemokratisk regering så som de lovade i valrörelsen.
Nu duger det inte längre att avkräva oppositionen på svar och lösningar, har man fått medborgarnas mandat att styra så är det det som gäller.
Ett annat krav är att involvera medborgare, organisationer, företag och föreningar som kan bidra med idéer men också för att få förståelse för processen.
Gotlänningar konsumerar ganska mycket mer vård än andra svenskar, beror det på att vi är sjukare eller på att vi har en väldigt tillgänglig vård?
Förutom att fatta tråkiga och tuffa beslut för regionens egen verksamhet finns det andra faktorer som påtagligt påverkar finansieringen av vår välfärd.
Sannolikt satte regeringen med hjälp av länsstyrelsen stopp för Nordkalk förra sommaren när man bestämde att utse den så kallade Ojnareskogen till Natura 2000-område. Då klargjorde miljöminister Åsa Romson att genom detta ansåg regeringen inget ytterligare behov av att skydda mark i Natura 2000-nätverket. Men i dagarna stod det klart att länsstyrelsen nu föreslår ytterligare avsättning till Natura 2000 för File Hajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg, mark som Cementa delvis äger och behöver för framtiden.
Detta presenterades samma dag som stora delar av Gotland hurrade för 38 nya platser på yrkeshögskolan. Viktiga utbildningar som bland annat ska tillgodose Cementas skriande behov av arbetskraft framöver.
Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt hur den ena handen inte verkar veta va den andra gör.