Ännu en chef lämnar Region Gotland.
Ethel Forsberg gick från uppskattad och belönad som ”Årets tjänsteman” till att bli i stort sett avsatt av personalen på två år.
Hur gick det till?
Är det ett efterspel av det som på rekordtid avsatte förre regiondirektören Jan Björinge för cirka ett år sedan?
Kanske får vi en gång svar på båda dessa frågor i någons memoarer, jag hoppas i alla fall på det för det är helt obegripligt.
Hur det än är så blir effekten inte bra för Region Gotland.
Om man inte kan (eller vågar?) behålla sina chefer sprids snart ryktet och det kan bli svårt att locka den kompetens som behövs.
Det ska ganska mycket till för att personalen ska kunna avsätta en chef. Chefer rekryteras för att utföra ett uppdrag, att personalen oftast inte gillar detta är däremot inte ovanligt. Om personalen inte är med på tåget och inte har information om vad målet är, ja, då blir det per automatik också konflikt. Här kan man välja vilken sorts ledarskap man vill stå för.
Vad den stora omsättningen chefer inom regionen beror på vet bara de inblandade, men inför kommande rekryteringar borde ledning och chefer gå i bättre takt.
* * *
I går inleddes Sverigedemokraternas landsdagar i Lund. Journalister som bevakar eventet får stå i en inhägnad fålla. Något som fick den politiska reporterveteranen K-G Bergström att twittra: ”Inga sittplatser för media i möteslokalen. Vi blir infösta i en ståplatsfålla, trots massor med lediga sittplatser i närheten”.
Erik Almqvist, SD, svarar snabbt: ”Med tanke på ”din” propagandakrönika mot SD i dag borde du vara glad att du ens får bevista #LD2015”.
Jag skulle önska att alla som röstar på SD ”i protest” tvingades lyssna på sina företrädare under landsdagarna. Alla debatter. Är det dessa personer ni vill ska leda vårt land?
På riktigt?
* * *
Feministiskt Initiativ (se replik nedan)tycker att jag är orättvis och patriarkal (?) när jag kritiserar partier som mest verkar brinna för ett missnöje hellre än att jobba för politiska helhetslösningar. Jag är glad att få respons så att frågan kan diskuteras vidare.
Mathilda Kahlqvist begärde ordet i budgetdebatten i fullmäktige i måndags och ifrågasatte att en skattehöjning inte fanns med i budgeten.
Eftersom FI är representerat i fullmäktige och har samma rätt att lägga förslag som alla andra, utgick jag från att det var partiets åsikt att kommunalskatten skulle höjas.
Jag vet inte riktigt vilken annan slutsats man kunde dra av inlägget?
Inte någonstans skrev jag heller att FI:s frågor inte är betydelsefulla eller att jag tycker partiet är ”oseriöst, förödande och ansvarslöst”.
Jag tycker däremot att det saknas en helhetssyn och insikt om politikens uppdrag. Det är lätt att få bilden av att man tror att det är lätt att åtgärda de orättvisor och problem som finns ”bara man vill”.
Som att begrepp som tillväxt och ekonomi i balans är något man inte behöver fästa sig så mycket vid.
Det är min upplevelse, att FI inte delar den ser jag inte som särskilt konstigt.
Sen är det bara att konstatera att jag och FI-skribenterna inte har samma flöden i sociala medier.
Om FI Gotland fört fram kritik även mot de rödgröna så ber jag om ursäkt för att ha missat detta.