Sommarens semestertider är över sedan länge. Skolbarnen är tillbaka i skolbänkarna, vinden kallnar och barnfamiljerna längtar till höstlovsresan.
Sveriges arbetstagare ska med laddade batterier tillbaka ut i arbetslivet. Semestern är en viktig del för återhämtning och rekreation.
Samtidigt är det många som inte kan eller får låta semestern vara ledig från arbete.
Fackförbundet Unionen rapporterar att fyra av tio privatanställda tjänstemän känt sig tvungna att arbeta under semestern. Det är dessutom ännu vanligare att chefer tvingas sitta med mejlkorgen i stället för att njuta av ledigheten. Situationen är inte ny och risken för att drabbas av en jobbsemester ökar ju mer du tjänar (Unionen & Novus, 2018).
Att personal tvingas arbeta extra är egentligen inget kontroversiellt. Problemen hopar sig dock när det görs till en återkommande trend. Om en arbetsplats kräver fler resurser finns en lösning som inte tär på resten av de anställda – anställ fler.
Ingen arbetsplats mår bra av att personalen ofrivilligt förväntas låta semestern bli till jourverksamhet, även om det för stunden krisar på jobbet.
De långsiktiga konsekvenserna blir föga förvånande fler sjukskrivningar. Trötta och stressade kollegor är sällan ett vinnande koncept för att leverera kvalitet i arbetet.
Revisionsbyrån Ernst & Young genomförde en intern undersökning där det visade sig att företagets årsresultat ökade med 8 procent för varje 10 extra semestertimmar som personalen tog ut (Monster, 28/6-17).
Dagens tekniska utveckling har parallellt bidragit till att arbete nästlar sig in på semestern, i badrummet eller sängen. Smartphones ger oss nycklarna ut till resten av världen, men den ger också omvärlden en dygnet runt-kanal till vårt privatliv.
Mitt i semesterns slösurfande kan mejlnotiserna gång på gång göra sig påminda. Trots att mejlkorgen fylls på utan att du klickar på den finns den ständiga oron inför att inte finnas tillgänglig. Tänk om det krisar? Kanske ska jag ändå kolla mejlkorgen? Vad gör väl ett mejl om dagen egentligen?
Det är dags att vi säger stopp och tar varningssignalerna på allvar. Försäkringskassan rapporterade förra året att knappt hälften av alla sjukskrivningar berodde på psykisk ohälsa. Från 2011 till 2017 ökade antalet sjukskrivningar med 129 procent.
I dagens samhälle lyssnar vi mer på ljudet av mejlnotiser än vår egen hälsa.
Vi bör alla uppmärksamma och fundera över de psykiska – och fysiska – effekterna av att ständigt vara uppkopplad och tillgänglig. Det ultimata priset faktureras till oss själva.
Låt inte orostecknen bli endast en notis i flödet. Samhället och inte minst du själv har inte råd med det.