I dag samlas regionfullmäktige för sista gången före valet.
Kanske blir det en temperaturmätning inför detsamma när ledamöterna för sista gången har gotlänningarnas öra via P4 Gotland?
För än i denna dag har vi ju ingen allmänpolitisk lokal debatt inför val. Det är tråkigt och ganska konstigt med tanke på hur lätt det är med dagens teknik att sända live.
Lokaler finns att hyra och om partierna gick samman skulle det inte bli dyrt att hyra in nån som kan spela in och sända via förslagsvis Facebook.
Fördelen med fullmäktigedebatterna är att här hörs inte bara de främsta partiföreträdarna utan en rad olika aktiva fritidspolitiker. Det blir mer dynamiskt och mer intressant att lyssna på. För den som har tid.
Alla lokala medier gör bra och viktiga inslag med de olika partierna inför val, men politiken blir mer levande när argumenten kan brytas mot varandra. Allra helst med en påläst och vass moderator som kan komma bakom talepunkter när politikerna försöker gira förbi de svåra frågorna.
En fråga som är tvärdöd lokalt på Gotland är ”regeringsfrågan”. Här finns inga tveksamheter i hur de båda blocken vill styra om de får makten. Det tredje blocket som kommer att ha stor betydelse på riksplanet, Sverigedemokraterna, kommer sannolikt att växa även på Gotland.
Men det ska mycket till innan de får något politiskt inflytande. Det första är ju att man har politiska idéer vilka hittills helt har saknats från det hållet.
SD Gotland påstår förvisso i annonser i öns gratistidning att de driver olika frågor men inte är det i regionfullmäktige i alla fall.
I dag ska en gammal klassisk fråga upp på fullmäktiges bord. Ett medborgarförslag vill att antalet ledamöter ska minskas till 61 och antalet regionråd minskas med två.
Moderaterna motionerade om att minska antalet ledamöter till 61 så sent som för ett år sedan men förslaget lär ändå röstas ner med förklaringen att Gotlands regionfullmäktige även hanterar landstingsfrågorna och frågor rörande regional utveckling. Att flera ledamöter sällan eller aldrig äntrar talarstolen betyder inte att de inte bidrar till besluten och argumentationen.
Antalet regionråd utökades när de rödgröna fick makten 2010. Även om man rent formellt har regionrådsposten på deltid är alla sju heltidsavlönade politiker då övrig tid täcks med ordförandearvoden.
Däremot finns det ett heltidsanställt regionråd, Filip Reinhag (S), som saknar eget ansvarsområde vilket måste anses som resursslöseri. Här borde framför allt samhällsplaneringsfrågorna kunna få ökat stöd.
Men det är den politiska majoriteten som själv väljer hur resurserna ska användas och jag tror jag vågar sätta en peng på att det kommer att bli förändringar vid ett eventuellt maktskifte.
Mycket beroende på att intresse, engagemang och kunskap i samhällsplaneringsfrågorna är större i nuvarande opposition än sittande majoritet.
Ett parti som sticker ut är Feministiskt Initiativ, vars talesperson Tomas Pettersson på en fråga från Helagotland om vilken bästa medicinen är för vårdens underskott svarade att det viktigaste är att vi ”slutar se underskottet som något som behöver åtgärdas”.
Med tanke på att nämndernas gemensamma underskott ökat från 38 till 78 miljoner bara på en månad är det kanske ett behagligt sätt att se på den verksamhet man är satt att ansvara för.
Tyvärr blir det kommande generationer som får betala denna inställning så man får hoppas att FI:s inflytande kommer att vara fortsatt litet på regionens verksamhet, i vart fall när det gäller ekonomi.