Samtidigt som de flesta av oss rannsakar oss själva för hur vi kan hjälpa i den flyktingkatastrof som råder, sitter andra och letar ”bevis” för att allt är iscensatt och en ”snyftkampanj”.
Det sprids lögner, rykten och spekulationer som somliga inte blinkar för innan de delar. Ingen vettig människa borde kunna sänka sig till denna nivå när man ser vad som händer i världen, men att personer i Sveriges riksdag deltar i hetsen är fullständigt ofattbart.
Och att de kan göra det utan att det blir förstanyhet i varenda nyhetskanal är lika obegripligt.
Förklaringen är ju att ingen är förvånad men det är ingen ursäkt. Tvärtom.
Kent Ekeroth och Mattias Karlsson är två framstående företrädare i Sverigedemokraterna. Båda sprider dynga i sociala medier som det är så uppenbart att det är lögner att de bara kan ha som syfte att skrämma upp folk och stärka SD:s världsbild som håller på att falla samman.
Mattias Karlsson är något mera återhållsam medan Kent Ekeroth den senaste tiden låtit alla gränser rämna och visar upp sin rasism med uppenbar stolthet.
Så länge han får ha en så framträdande plats i SD är talet om nolltolerans bara en chimär.
Desto varmare i hjärtat blir man av att se hur majoriteten av medmänniskorna agerar som just medmänniskor. Folk tar sig till tågstationer i Malmö och Stockholm för att ta emot flyktingar, tillgodose akuta behov med mat, kläder och pengar.
Sverigedemokraterna har varit framgångsrika i sina beskrivningar om att alla miljontals flyktingar är på väg mot Sverige.
Så är inte fallet. Det är en bråkdel som tar sig hit och de som flyr har all rätt att söka skydd i ett annat land.
Därför är sakliga nyhetsrapporteringar och ansvarstagande från alla oss som har plattformar att sprida opinion från så otroligt viktiga.
Alla behöver inte tycka lika men alla måste kunna avkrävas att utgå från mänskliga rättigheter och god publicistisk sed.
Och om man känner sig orolig att det pågår en invasion så som SD vill göra gällande, så bör man ta en närmare titt på bilderna av rader av människor som vandrar i veckor för att nå frihet och trygghet.
Se på barnen, föräldrar, mor- och farföräldrar. Det kunde varit vi.
Att vi hade turen att födas i (eller få komma till) ett fritt land är det som skiljer oss åt.
Mycket talas om säkra vägar och att flyktingsmugglarna måste stoppas. Och nog är det ett rent vansinne att människor som har asylskäl och rätt att få sin ansökan prövad först måste riskera livet.
Men det är lätt att peka på alla problem i det som nu pågår, ingen sitter inne på någon enkel lösning och borde därför sluta peka finger åt hur andra länder hanterar situationen. Vi måste lösa det tillsammans.
En galen president/diktator och en terrorsekt mördar och mal ner ett helt land och omvärlden står handfallen.
Feministiska försvarsmetoder fungerar föga troligt och alla vet att våld föder våld men hur ska dessa mördarligor stoppas utan våld?
Jag förstår det inte.