Måndagen inleddes med att regiondirektör Peter Lindvall på sin Facebook-sida recenserade en rubrik på GT:s förstasida.
GT:s toppnyhet i går var att Region Gotland kan bli av med sin regionstatus för att åter bli Gotlands kommun.
Peter Lindvall tyckte att det borde finnas viktigare saker att skriva om. Det är han fri att tycka och lika fri är att han uttrycka sina åsikter offentligt.
Mer oroad blir jag av att regiondirektören anser regionfrågan vara en ickefråga. Regionstyrelsen är mer bekymrad och anser att förslaget är oacceptabelt. Den framhåller i sitt remissvar att ett namnbyte dessutom skulle vara missvisande eftersom Gotlands kommun har allt det ansvar som ingår i en region: kommun-, landstings-, och regionalt utvecklingsansvar.
Framför allt inom EU är regionbegreppet etablerat och en förutsättning för att bli aktuell i olika projekt och samarbeten.
Regioner består oftast av flera kommuner och län men formellt har Gotland och Västra Götaland samma uppdrag.
Sen finns ju den rent ekonomiska aspekten, att än en gång byta namn kostar många skattepengar.
Det ska bli intressant att se regionens fortsatta hållning i frågan, om den politiska ledningen anser det vara oacceptabelt medan dess högste tjänsteman anser det vara en ickefråga finns onekligen en intressant åsiktskonflikt att följa.
När regionfullmäktige sammanträdde i går gjorde den nya regionledningen klart att den inte avser göra några stora förändringar i budgeten som klubbades av fullmäktige i juni.
Nämndernas ramar ska ligga fast förutom eventuellt ”några mindre justeringar” utlovade Eva Nypelius (C), ny regionstyrelseordförande.
När makten skiftar gäller det att hålla en balansgång där respekten för redan fattade beslut ska vägas mot den politik som företräds av den nya ledningen.
Särskilt när den nya ledningen saknas majoritet krävs ödmjukhet och att man hanterar frågor med stort ansvar. Hade man haft majoritet hade det funnits utrymme för att göra större ändringar för att uppfylla vallöften eller andra politiska avvägningar som maktskiftet möjliggör.
Men nu gäller det att förankra och förhandla för alla beslut där det inte redan från början står klart att det finns en majoritet.
Detta blev tydligt när Eva Nypelius redogjorde för den nya regionledningens inställning till försäljningen av Kasernen 2 till Uppsala akademiförvaltning.
Affären var redan klubbad och skulle bekräftas av regionfullmäktige i går.
Där fanns förvisso en möjlighet att försöka stoppa affären som Alliansen varit emot. Det skulle dock rimma illa med ambitioner om ett bättre företagsklimat, plus att det i underlaget till försäljningen nu fanns en avsiktsförklaring som i mångt och mycket svarade på de frågetecken som funnits om långsiktighet och utveckling av området.
Meit Fohlin (S) försökte med hjälp av en hel drös ordstäv beskriva det som en kappvändning, dessutom bara av Centerpartiet. Men det handlade snarare om att hantera ett fullbordat faktum på bästa sätt.
– Nu är vi här, man måste kunna lita på Region Gotland och att ingångna avtal ska gälla, konstaterade Eva Nypelius.
Ett klokt beslut, något som samtliga partier utom Sverigedemokraterna instämde i.