Liberalismen föddes i människors önskan att komma undan överhetens bojor. Många överheter har kuvat och styrt sitt folk för att själva kunna sitta säkert kvar vid makten: kyrkan, kungamakten, adeln.
Människor vill vara fria, råda över sin egen tillvaro, fullfölja strävan efter ett bättre liv genom hårt arbete.
Det är samma värden som än i dag präglar den som kallar sig liberal.
Den som inte gillar de liberala värderingarna som yttrandefrihet, pressfrihet, etableringsrätt och alla människors lika rätt och värde, den kallar i dag ofta liberala värderingar för ”nyliberala”.
Detta för att nyliberal associerar till något helt annat, där samhällets resurser ska vara minimala, medborgarna ska klara sig bäst de kan.
Den här kampen att smutsa ner och sprida förakt kring ”liberaler” och ”globalister” kommer både från höger och vänster.
Från högerkanten av dem som öppet förespråkar ett samhälle med en stark överhet som ska hålla folket i styr genom hårda regler för vad nationens folk får och inte får göra och inte minst, vilka som hör dit, vilket jag skrev om i går.
Från vänster vill man att staten också ska vara stark, dock inte på det auktoritära sättet. Men man vill ha kollektiva lösningar och en grundsyn att ”one size fits all”.
Inget och ingen ska sticka ut, har någon det bättre än någon annan är det en orättvisa som måste åtgärdas. Skattetrycket ska vara högt och rikedom är en styggelse.
En liberal som fungerar som det yttersta hatobjektet för anhängare på den yttersta högerkanten är företagaren George Soros.
Googla på hans namn så får du snart se hur konspirationsteorierna avlöser varandra. Soros tros styra världen med målet att utplåna västvärden och låta afrikaner och araber ta över.
Så här beskrivs konspirationsteorin i Svenska Dagbladet: ”Miljardären beskrivs ofta som en slags osynlig hand som kontrollerar global ekonomi och politik, en bläckfisk med tentakler precis överallt (- - - ) Som måltavla för konspirationsteoretiker är George Soros klippt och skuren: Han är jude, ateist, omåttligt förmögen, finansman och liberal”.
Starka krafter i vår värld jobbar hårt för att på olika sätt inskränka på vår demokratiska frihet. Vi ser det i många länder.
Inte minst i USA där presidenten sedan länge för ett krig mot de fria medierna och flyttar fram sina positioner hela tiden. Han väljer ut vilka som tillåts bevaka presskonferenser i Vita Huset och han hetsar ständigt sina sympatisörer mot ”fake news-reportrarna” som bevakar deras möten.
Här i Sverige finns en partiledare som gör detsamma. SVT bojkottades ett tag av Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson som också i Sveriges Radio förklarat att han skulle lägga ner ett program som producerar politisk satir om han kunde.
Man behöver självklart inte kalla sig politiskt liberal för att värna och stå upp för vår liberala demokrati. Den behöver skyddas av alla som tror på den.
Det har blivit på modet att i debatten slåss om vilket som är värst: högerextremism eller vänsterextremism.
Ser man historiskt finns det anledning att minnas båda sidors brott mot mänskligheten.
Ser man på vilka krafter som i dag präglar politiken så får var och en själv dra sina slutsatser.
Att avstå från att manifestera minnet av Kristallnatten för att man inte samtidigt uppmärksammar kommunismens brott mot mänskligheten kan kallas mycket.
Så värst liberalt är det dock inte.