616 personer gillar Centerpartiet Gotland på Facebook.
Motsvarande siffra för Sverigedemokraterna är 1 200.
7689 röstade på C i kommunvalet senaste valet men bara 2055 på SD.
Detta speglar väl hur de båda partiernas sympatisörer tänker och agerar.
SD är på många plan långt före de traditionella partierna när det handlar om sociala medier. De är överallt, kommenterar, gillar och länkar.
Det är lite det som är partiets essens: aktivt tyckande i stunden.
Det mer tradiga och långsamma politiska hantverket verkar inte ligga för dem på samma sätt.
Det är däremot kännetecknande för Centerpartiet. Här är man inte så mycket för att ”visa upp sig” eller framträda i olika medier.
Tyvärr får jag säga även om man märkt en skillnad på senaste tiden. Inte för att allt är avhängigt hur mycket man syns i sociala medier men det är en viktig del av dagens politiska arbete.
När vissa partier är väldigt synliga och aktiva ger det en bild av ett växande och aktivt parti med ambitioner. Och samma åt andra hållet, ett parti där bara enstaka anhängare syns och hörs, kan ge bilden av en passiv och mätt organisation.
Vilket är långt i från sanningen.
Jag log lite för mig själv när jag läste senaste Horisont om de nya partierna i regionfullmäktige.
Feministiskt Initiativ har lockat till sig många som tidigare inte varit aktiva eller intresserade av något politiskt parti. Med ingen eller ringa erfarenhet av politiskt arbete är det naturligt att man får en del aha-upplevelser och, ibland, tror sig ha uppfunnit hjulet på nytt.
FI:s ordförande Stefan Wesley säger i reportaget att FI Gotland är mycket mer aktivt än andra partier. ”Jag tror inte att nåt annat parti på Gotland haft lika många aktiviteter som vi” säger han och reportern anser påståendet rimligt efter att ha läst verksamhetsberättelsen där det ”i princip varje månad anordnats både medlemsträffar och utåtriktade evenemang”.
Och jag tror inte att jag ljuger om jag påstår att de flesta partier nog har fler aktiviteter än så.
FI Gotland skrev också nyligen en insändare där man såg sig som det enda parti som brydde sig om miljö- och klimatproblematiken och mänsklig säkerhet, medan övriga partier mest värnade strukturer präglade av ”härskartekniker, maktspel och dominans”.
Sverigedemokraterna har också lyckats engagera många som tidigare inte varit aktiva politiskt. Skillnaden i utgångspunkt mellan FI och SD, som nya partier, är att FI har lösningar på problemen medan SD mest ägnar sig åt att formulera problem och klaga på alla andras politiska lösningar.
SD är en samlingspunkt för många som tycker att övriga partier inte sköter sitt jobb. Därför är det väldigt svårt att förstå varför så få förslag läggs fram på hur man istället ska göra. Inte bara lokalt på Gotland. Partiet skiljer sig också genom en stenhård hierarki och brist på transparens. En stor del av det lokala partistödet konfiskeras av partiet centralt.
Det som förenar SD och FI är deras något skeva bild av hur andra partier jobbar, kombinerat med en gnutta hybris.