Sedan 20 år har det funnits ett avtal mellan Alva-Hemse-Rone församling och regionen om drift av bårhuset som finns i anslutning till kyrkans bisättningslokaler i Hemse.
Det är inte en tvingande verksamhet och eftersom det inte finns något bårhus på norra Gotland ser man en möjlighet att spara pengar genom att avsluta avtalet med församlingen i Hemse och samla allt i Visby.
Med denna logik kan man också lägga ner all kollektivtrafik på Gotland eftersom sådan saknas på Fårö.
Att försämra en service som finns och som medborgarna är vana med bidrar till utarmningen av landsbygden.
När det handlar om en så grundläggande service som att ta hand om våra avlidna anhöriga, ja då krävs det väldigt goda argument för att göra en försämring.
Först av allt krävs en dialog med de berörda och med allmänheten.
Inget av detta har gjorts vilket har framkommit efter kraftiga protester på södra Gotland och vilket ansvarig politiker Stefaan De Maecker (MP) bett om ursäkt för vilket är värt respekt.
Den teoretiska besparingen på 250 000 kronor är ifrågasatt av flera som anser att grunderna för hur denna räknats fram inte stämmer.
Anna Andersson (C) hade i en interpellation till Stefaan De Maecker ställt frågor om hur beslutet att säga upp avtalet med bårhuset i Hemse gått till. I debatten kring frågan beskrev hon sakligt och gripande om vad det betyder att ha denna service hyfsat nära sin hemort.
Att kunna hälsa på sina avlidna så månger det behövs för att ta farväl. Att ha en begravningsbyrå nära för att ha som hjälp och stöd i den svåra processen efter att någon har dött. Allt hänger samman och försvinner en länk i kedjan så blir den sårbar.
För cirka ett år sedan beslutade fullmäktige att bifalla en C-motion om att alla beslut i fullmäktige ska landsbygdssäkras.
Det vill säga att konsekvenserna för landsbygden ska utredas eftersom man är överens om vikten av att värna en levande landsbygd.
I samband med en annan interpellationsdebatt i måndags om uppföljning av beslut framkom det att inte mycket hänt för att verkställa det beslutet.
Sånt är svårt och det tar tid, förklarade regionstyrelsens ordförande, Björn Jansson (S) och det håller nog de flesta med om. Men det blir ju inte enklare och det går inte fortare om man aldrig börjar.
Sjukvården behöver se över alla sina kostnader, det står också klart. Men denna i sammanhanget lilla kostnaden för en väldigt viktig verksamhet på den gotländska landsbygden måste också kunna diskuteras. Varför är det just den som ska offras?
Det finns annan verksamhet i regionens regi som inte är tvingande.
Till exempel är det helt frivilligt att skapa kommunala naturreservat för att tillgängliggöra ett ”Gotland i miniatyr” för Visby-bor så de inte behöver ta sig längre ut än till Södra Hällarna. Ett reservat som ska drivas med en årlig kostnad av 300 000 kronor.
Det är inte hellt tvingande att öka den politiska organisationen med dubbla regionrådsposter till en ökad kostnad av 1,3 miljoner kronor per år.