Det finns en mycket märklig grundförutsättning i kritiken mot medborgarnas rätt att välja utförare av olika tjänster och uppdrag.
De som menar att detta leder till större klyftor och orättvisor utgår från att det ska finnas skolor, vårdcentraler och äldreboenden som är mer eller mindre undermåliga.
Jag har så otroligt svårt att förstå logiken i just detta resonemang. Det borde vara självklart att ingen ska tvingas välja dåliga alternativ.
Om man istället för att stirra sig blind på driftsform hade hårda krav på resultat och kvalitet skulle ingen behöva vara utlämnad till dåliga alternativ.
Somliga menar att de skattepengar som används för privata utförare går till vinster i ägarnas fickor istället för verksamheten. Detta borde då leda till att de privata utförarna är sämre. Och ingen vill ha sitt barn i en skola som struntar i eleverna. Eller en vårdcentral som inte ger en god vård.
Nu är det som bekant inte så det förhåller sig, snarare tvärtom.
Det som däremot är ett slöseri med skattepengar är att kommunerna måste kompensera de privata för de underskott som görs i offentligt driven verksamhet. Eftersom alla ska ha samma förutsättningar fungerar det inte att kommunens skolor gör av med mer pengar än de har.
De privata kan inte göra underskott. De måste hålla sig inom ramarna, men ”belönas” alltså genom att de offentliga skolorna inte behöver göra det. Detta borde vara ett större problem om man värnar om skattepengarna.
Häromdagen skrev GT åter om de digitala vårdtjänster som uppkommit då det finns ett behov av att enkelt nå en läkare för till exempel enklare konsultationer eller förnyelser av recept.
En fantastisk och billig service för medborgarna som tyvärr blir dyr för landstingen då det räknas som utomlänsvård.
Lösningen här kan inte vara att försämra för medborgarna genom att stoppa denna möjlighet. Snarare har vi något att lära. För som sjukvårdsdirektör Maria Dalemar konstaterar, detta kan även Region Gotland göra.
Att göra det svårare för folk att nå vården kommer inte att minska trycket på sjukvården. Det kommer att resultera i att folk söker vård där de vet att de ”kommer fram”. I slutändan handlar det om akutmottagningen.
Skulle Region Gotland införa en digital läkartjänst för enklare läkarbesök skulle trycket på övriga sjukvården minska.
Man skulle dessutom kunna ta patienter från hela Sverige och fakturera landstingen. Det är inte säkert att det är lika lätt som det låter men det är i alla fall ett konkret alternativ.
Ett liknande koncept, fast fysiskt, hade varit den lättakut som Liberalerna på Gotland sedan några år lanserat som förslag.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Stefaan De Maecker, berättade i ett svar till Mats-Ola Rödén (L) på insändarplats att alternativet med en lättakut har ”prövats” men ”inte funnits vara en patientsäker och effektiv lösning”.
Varför då? Om säkerheten fungerar via en mobiltelefon borde det väl fungera i den fysiska världen?
Utan mer förklaringar än så verkar det snarare vara viljan som fattas.