För inte så många decennier sedan var maten inget vi ägnade särskilt mycket tankemöda. Mer än att den skulle fram på bordet i tid. Det man åt gjorde man snabbt av med genom hårt kroppsarbete.
I dag ägnar vi en oerhörd massa tid på att analysera vad vi ska och inte ska äta, varifrån maten kommer och hur den är producerad.
Har djuren haft en dräglig tillvaro innan de blev mat till oss människor?
Medvetenheten om att det vi äter påverkar vår hälsa är dock viktig. Inte minst för att de flesta av oss nu för tiden inte gör av med all den energi vi får i oss automatiskt genom kroppsarbete.
Medvetenheten om maten handlar inte bara om vad vi äter utan också om villkoren för dem som jobbar med att förse oss med mat.
I dag kommer vår mat till stor del från andra länder.
Det är väl känt att de svenska lantbrukarna lever under knappa förhållanden och efter regler som är hårdare och därmed mer kostsamma än de producenter de konkurrerar med.
Men trots att detta är väl känt råder fortfarande stora missuppfattningar och vantolkningar.
Tyvärr understödda av intressen som gör allt för att få fram sin bild av att djuren inom svensk djuruppfödning har det precis lika illa som i länder där djuromsorgen inte ens finns på agendan.
Vid ett seminarium anordnat av LRF i går vittnade Ulf Berg (M), gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet, om bönder som skickar halta kvigor till slakt av rädsla för att bli polisanmälda för djurplågeri om nån skulle se det.
Man ska inte hymla med att det finns svenska bönder som missköter sina djur, men att försöka göra det till en regel för att man vill att folk ska sluta äta kött över huvud taget, det är inte särskilt förtroendeingivande.
Likaså finns det människor som på allvar tror att svenska bönder vill bli av med de höga ambitionerna i djuromsorgen för att de inte bryr sig om sina djurs välmående.
När någon antyder att de hårda reglerna för svensk djuromsorg borde ses över beror det till stor del på ett fullt tänkbart scenario: att vi annars inte har nåt svenskt lantbruk att sätta höga ambitioner för. Och man menar inte att djuromsorgen ska anpassas till EU-nivå, snarare tvärtom.
Däremot finns regler som mer är satta för att blidka människors samvete än att de är till för djurens bästa. Som beteskravet för mjölkkor.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) lovade vid seminariet att höstbudgeten skulle innehålla lättnader för Sveriges matproducenter.
Ett löfte han lär få äta upp om det inte uppfylls.
***
När huvudpersonen i den i särklass största skandalen i gotländsk politisk (nutida) historia talar ut efter månader av tystnad, då tycker Gotlands Folkblad att det är en icke-nyhet, inte värd att kommentera.
När Ulla Pettersson ändå gör det, gör hon det för att säga att hon tycker att jag borde skrivit om något annat och att jag tycker fel.
Hon skriver om att jag vill ha en ”absolut sanning” som om det vore nåt totalt onödigt när det handlar om att ge regionens högste tjänsteman sparken under omständigheter som fick hela Gotland att tappa hakan.