Eldningsförbuden förra sommaren var för omfattande. Det var för många inskränkningar i förhållande till lagstiftningen. Det säger Patrik Perbeck, ansvarig för brandskyddsfrågor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap till P4 Gotland.
Det var alltså sommaren då stora delar av landet stod i brand och övriga delar levde med skräck att det skulle börja brinna.
Att man då tog i lite för mycket var inte jättekonstigt och i efterhand behöver man inte vara expert för att konstatera att det omfattande eldningsförbudet hade kunnat vara mindre omfattande.
Att vara efterklok är det enklaste i världen.
I en given stund där beslut måste fattas utan att alla pusselbitar är på plats är det svårare. Även om det finns de som påstår att de kan se in i framtiden fattas de flesta beslut utifrån hypoteser om dess konsekvenser.
Det finns många efterkloka som i opposition har alla svar på hur svåra frågor ska lösas. Oavsett politisk färg blir världen av nån anledning mer svartvit när man inte längre sitter på makten. Då försvinner nyanserna och de svåra övervägningarna.
I dagens GT presenterar både regionledningen och en del av oppositionen sin syn på regionens utmaningar vad gäller de ekonomiska ramarna i varsin insändare.
Dessa inställningar stämmer ganska bra med vad de olika konstellationerna stod för även under förra mandatperioden. Alliansen markerade hårt att de ekonomiska ramarna måste hållas medan de rödgröna ansåg att det inte finns något problem så länge summan på sista raden är svart och inte röd.
Om det inte går ihop sig ett år eller två när konjunkturen viker är ingen fara, men när det blir minus i verksamheterna trots brinnande högkonjunktur behöver man stanna upp och agera. Då är problemet större och det finns ingen marginal kvar till nästa lågkonjunktur.
Man har beslutat om överskottsmålet för att regionen ska kunna garantera att välfärden finns där även för kommande generationer. Det är ingen flummig ekonomisk teori, det är så konkret det kan bli.
Om man inte ens är överens om en så grundläggande förutsättning för hela verksamheten blir det svårt.
Det är bra att regionledningen beskriver förutsättningarna men det behöver göras mer på eget initiativ, inte bara som reaktiv åtgärd som svar på oppositionens påhopp.
Kommunikationen med medborgarna behöver stärkas och dialogen uppmuntras. Det kan göras genom insändare, via sociala medier och personliga möten.
Till exempel borde man ha förutsett att det skulle bli kritik och debatt i och med beslutet att lägga ner förskolan i Stånga. För alla som varit med i den processen finns förklaringar och förutsättningar men för medborgarna blir det svårare att förstå.
Genom att informera och förklara förutsättningarna i förväg skapar man både större förståelse för själva beslutet samt att man visar att man tycker att dialogen är viktig.
Dessutom kan ett och annat klokt förslag från medborgarna fångas upp i en sådan dialog som faktiskt kan påverka besluten i slutändan.
Kommunikation och medborgardialog är frågor som brukar få lågt betyg när regionens verksamhet ska utvärderas så utvecklingspotential finns som det brukar heta.