När olika talesätt eller sätt att utrycka sig missförstås kan det bli konstigt.
I flera insändare och inlägg i regionfullmäktige har man förstått att somliga rödgröna politiker och debattörer blandat samman talesätten ”elefanten i rummet” och att gå fram ”som en elefant i en porslinsaffär”.
Det var när Lars Thomsson (C) i ett inlägg hänvisade till hälso- och sjukvården som ”elefanten i rummet” i en debatt kring regionens ekonomi. Alltså det alla ser men ingen talar om.
Sedan dess har många refererat till detta som att han menade att de som jobbar i vården ”klampar runt och förstör”.
Det blir ju som alla kan förstå två helt olika beskrivningar av saken.
I en insändare i dagens GT kan man läsa om Sverigedemokraternas lokala inställning till sitt politiska inflytande. Även här avslöjas en missuppfattning av vad det betyder att ”prata med” andra politiska partier.
SD Gotlands ordförande och gruppledare i fullmäktige, Lars Engelbrektsson, tycker det är märkligt att andra ledamöter kan prata med dem runt fikabordet men inte när det gäller att samråda i politiska beslut.
Skillnaden är ju avgörande och central. Jag förstår att det ingår viss politisk taktik i att medvetet missförstå vad som menas. Det stärker bilden av det mobbade partiet men att inte samarbeta med ett politiskt parti är inte mobbning.
Det är så låg nivå att det är pinsamt att det ens ska behöva påtalas. Det är inte mobbning att Sverigedemokraterna inte vill samarbeta med Liberalerna och Centerpartiet. Det beror på att deras politik har helt motsatta mål och syften.
Självklart pratar människor från olika partier med varandra i ett socialt sammanhang. Det skulle bli väldigt krångligt om man först måste fråga vad en människa röstar på innan man kan inleda en konversation.
Lars Engelbrektsson innefattar även vissa ledarskribenter i den skara han menar vägrar prata med SD. Det är svårt att förstå vad han menar och jag kan ju bara svara för mig själv men inte heller jag frågar efter politiska sympatier innan jag börjar prata med någon. Jag har pratat med alla Lars Engelbrektssons tre företrädare, jag är vän med flera medlemmar i hans parti. Däremot har jag hittills inte haft anledning att prata med just Lars Engelbrektsson.
Förutom att virka ett varv på offerkoftan ger Lars Engelbrektsson en helt häpnadsväckande beskrivning av det lokala SD:s inställning till det mandat väljarna gett dem.
På sina förmöten till fullmäktige pratar de inte om vilka egna politiska förslag de ska driva utan går bara igenom vilket av de andras förslag de ska rösta på.
Det slår lite knut i min hjärna när jag försöker förstå SD:s syn på det förtroende väljarna gett dem.
Nej, de kommer aldrig att få igenom att stoppa invandringen eller andra av SD:s mer ideologiska förslag. Regionpolitiken handlar dock sällan om dessa frågor utan om hur man vill lösa bostadsbristen, sjukvårdens ekonomi, vatten och avlopp.
I dessa frågor har Sverigedemokraterna alltså ingen egen politik.
Hoppas de 3 402 gotlänningar som gav dem sin röst är nöjda.