Lyckligtvis verkar svenska fackförbund vara mer pragmatiska och lösningsinriktade än de rödgröna partierna i landets ledning.
I fredags kunde Sveriges Radio Ekot avslöja att det finns en principöverenskommelse om en ny anställningsform som ska göra det lättare för nyanlända och ungdomar som under lång tid stått långt från arbetsmarknaden att få ett första jobb.
I grunden motsvarar konstruktionen, som kallas etableringsanställningar, i stort sett Allianspartiernas förslag med inträdesjobb. Det handlar om riktiga jobb men där en viss tid av arbetstiden ska läggas på utbildning för att stärka den anställdes position på arbetsmarknaden.
Lönen är satt av parterna till 8 000 kronor i månaden, plus att man hoppas på ett statligt bidrag för utbildningsdelen, så att den totala inkomsten ska ligga på dagens lägstalönenivå. Ett spann mellan 13 000-16 000 kronor i månaden, enligt Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, till SR Ekot.
I Alliansens utkast talades om 15 000 kronor.
Det betyder inte att någon ska få någon lön sänkt. Lika lite nu som i Alliansens förslag. Det handlar om att jobba för att människor ska få en lön och slippa leva på låga bidrag,.
Det ska bli mycket intressant att höra hur Socialdemokraterna tar emot förslaget. Det liknar ju i allt väsentligt det förslag de tidigare sågat jäms med fotknölarna i alla möjliga och omöjliga tonarter.
För min del får de gärna svänga varvet runt och omfamna att parterna nu ser ut att kunna enas kring en av våra viktigaste ödesfrågor: att sänka trösklarna till arbetsmarknaden.
Kanske hade principöverenskommelsen kommit ändå, kanske har pressen från de borgerliga partierna skyndat på och öppnat för en större vilja att nå resultat.
Oavsett vad är det ett glädjande och välkommet besked. Nu är det bara att hoppas att förslaget kan landa i konkreta beslut som snabbt kan genomföras.
Ju längre tiden går, desto fler hinner etablera sig långt från möjligheten att kunna ta ett jobb.
Det är bråttom. Varje människa i jobb räknas.
Ett jobb är vägen in i samhället, inte bara för våra nyanlända utan även för alla som haft turen att födas i vårt land.
Genom jobbet får du en plats och en uppgift i vårt gemensamma nätverk som tillsammans bildar Sverige. Man får ett sammanhang, man får arbetskamrater, man får en lön att försörja sig på, man får en möjlighet att påverka – både som anställd och som en del av ett kollektiv i fackliga frågor.
Förståelsen för hur samhället fungerar ökar väsentligt för den som är en del av det, jämfört med den som står utanför.
Men det är så klart inte bara för individen ett jobb spelar roll, vi behöver fler som jobbar för att klara välfärden. Alla som kan jobba måste bidra, det ingår i samhällslöftet, du bidrar med det du kan så får du det du behöver tillbaka.
Äntligen tas ett steg i rätt riktning.