När statlig service på landsbygden diskuterades i riksdagen i går var det lite för mycket av tröttsam retorik från regeringspartierna om hur den förra regeringen inte gjort något för landsbygden och om den gjort något så var det ”misslyckad politik”.
Nu är det en taktik som i någon mån används av regeringar av alla färger men det gör det inte mindre tröttsamt att lyssna på.
Någonstans inträder också en gräns för där tiden för att skylla på sina företrädare går ut och tiden för att presentera de egna förslagen tar vid.
Intressant är också hur alla har krav på att Centerpartiet ska värna landsbygden, oavsett hur få som röstar på dem, de andra partierna har inga som helst förväntningar på sig att ens ha en politik för landsbygden.
Den nya regeringen la till exempel ner landsbygdsdepartementet vid årsskiftet och när landsbygden skulle diskuteras i riksdagen skickar regeringen inte sin landsbygdsminister utan civiliministern. Tänk hur det hade låtit om det gjorts av Centerpartiet...
Miljöpartiets representant i debatten var deras landsbygdspolitiska talesperson Emma Nohrén. Hon var inte helt trovärdig i sin retorik och obenägen att förstå att man inte kan straffa ut de sämre alternativen för miljön om det inte finns alternativ.
”Landsbygden kommer också att vinna på en övergång till fossilfritt bränsle” konstaterade hon och tyckte inte man skulle fokusera så mycket på bensinskattehöjningen utan ”se helheten”.
Ja, man kan också välja att se verkligheten och vilka alternativ som finns i denna verklighet för medborgare och företag att faktiskt välja för att kunna hänga med genom klimatomställningen.
Den misslyckade politik som majoriteten med civiliminister Ardalan Shekarabi (S) i spetsen anklagar Alliansen för hade fokus på småföretagen som navet i samhället, inte bara för landsbygden utan för jobbskapandet generellt.
Om man med ena handen gör det dyrare och krångligare för småföretagen och med den andra tillsätter en utredning om utlokalisering av statliga myndigheter, då borde man, i alla fall rent hypotetiskt, kunna räkna ut vad som händer.
Inte blir jobben fler i alla fall.
Det roligaste i bollkastningen om vem som gjort minst och vem som tänker göra mest är när regeringsföreträdare slår sig för bröstet om att deras satsningar är så mycket större än vad som satsas tidigare. Som när it-minister Mehmet Kaplan (MP) gjorde misstaget i SVT häromkvällen att cirka 43 gånger skryta om att regeringen satsar 3,25 miljarder på bredband på landsbygden. ”Mer än någonsin...”
I gårdagens debatt i riksdagen gjorde hans partikamrat Emma Nohrén samma misstag vilket gav öppet mål till Annie Lööf (C) som kunde påminna dem om vems budget de regerar på:
”Det är jag och Centerpartiet som förhandlat fram vartenda öre av dessa pengar”.