Det blir onekligen något komiskt över budgethanteringen när oppositionen i riksdagen i hårda ordalag kritiserar regeringens budget och förklarar hur skadlig den blir för Sverige men sedan inte gör vad man kan för att hindra att den förverkligas.
Men att ensidigt kritisera partierna bakom Decemberöverenskommelsen är att göra det väldigt enkelt för sig.
Och som vanligt slipper de verkliga bovarna i dramat undan: Sverigedemokraterna.
Pajaspartiet som ”scha-la-la-la-laaar” sig fram i vår högsta beslutande församling, ger fullkomligt tusan i all politik utom att stoppa invandringen, universallösningen på alla problem.
De andra partierna anklagas för att hyckla för att de inte röstar för sina egna budgetförslag medan hela denna procedur beror på en enda sak: att Sverigedemokraterna gett ett löfte om att villigt rösta på en politik man inte tror på och detta med ett enda för ögonen: att fälla varje regering som inte dansar efter deras pipa i invandringsfrågan.
Detta undgår kritik från både höger och vänster där man istället riktar in sig på att försöka smeta detta pajasparti på varandra för att själv framstå som den bättre parten.
SD anklagar ”Sjuklövern” för att vara odemokratisk men hanterar sina egna väljares mandat med synnerligen selektiv demokratisk grund. Vallöften, politiska handlingsprogram som klubbats av partiets valda ombud, allt viftas bort för att få spela martyrer och ”scha-la-la-la-laaa” sig vidare i strålkastarljuset.
”Give´m hell” sms:ar partiledaren som en fjortis istället för att se till att partiet driver igenom sina löften till landets arbetslösa, pensionärer och landsbygdsbor.
Det är hög tid att lägga ansvaret för DÖ där det hör hemma.
* * *
När det handlar om Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet kan man dela in bedömarna i olika grupper och på vardera ytterkanten finns de som överskattar rankningens betydelse ganska rejält och de som helt avfärdar mätningen som ”gnäll”.
Men då och då får man bilder från verkligheten som på ett slående vis beskriver det rådande klimatet för företag att verka i.
Mats Alyhr, fastighetsägare på Kung Magnus väg, ville piffa upp en ganska trist vägstump mellan Öster och Solbergaskolan. Han sätter därför upp gammaldags gatlyktor som hänger ut över trottoaren.
Det dröjer ett tag sedan ringer man från bygglovsenheten och beordrar honom att ta ner dem. För att ”de inte passar in”. Åtgärden krävde dessutom tydligen bygglov och det var ingen idé att söka för det skulle inte beviljas.
Jag föreslår här lite civil olydnad. Strunta i att ta ner dem. Om regionen använder sig av sin makt för att bestämma lampor till en privat fastighetsägare så visar man verkligen färg.
Det hade varit en sak om lamporna varit grälla, blinkande i olika färger och helt avvikande. Nu handlar det om lyktor som hänger på samma bågar som fanns där tidigare men då med lysdioder istället för lyktor.
Responsen från allmänheten har varit positiv.
Men regionen säger ajabaja.
Jag säger: låt oss få rösta om saken?