Alla har vi olika bevekelsegrunder och underlag för våra ställningstaganden.
Men hur jag än försöker kan jag inte begripa dem som anser att vi ger EU-migranterna nån sorts gräddfil jämfört med andra medborgare. I går behandlades en motion från Feministiskt Initaitv (FI) om att Region Gotland borde ha en strategi för hur vi ska ta hand om dem som kommer hit från framför allt Rumänien för att försörja sig. De flesta vill jobba men det blir enstaka inslag av arbete i en vardag som annars består av att tigga ihop sina pengar.
Mats Linder skrev i går i Gotlands Allehanda att det inte är någon god idé att uppmuntra tiggeri. Han sade sig också veta att ”gotlänningarna i allmänhet inte är speciellt nöjda med att tiggeriet fortfarande pågår”.
Nej, vem i hela världen kan vara tillfreds med att människor tvingas sitta i vind och kyla och be andra människor om pengar för att överleva?
Men att krasst konstatera att tiggeri inte borde finnas är lika konstruktivt som att konstatera att fattigdom är dåligt.
Det försvinner inte för den skull och då handlar det mer om hur hanterar vi att världen ser ut som den gör?
Det handlar delvis om vilket formellt ansvar vi har men kanske ännu mer om vårt medmänskliga ansvar.
För dig och mig som privatpersoner behöver inget annat ansvar utkrävas än det vi själva är beredda att ta.
Är du emot att ge pengar till tiggare och hellre ger via organisationer så är det helt okej. Vill eller kan jag inte ge något alls är det lika okej. Det är ingen annan än jag själv som bestämmer.
Att jämställa de tiggande rumänerna med övriga EU-medborgare som har rätt att villkorslöst vistas i ett annat EU-land i tre månader kan man också göra, rent formellt.
Men man kan också välja att ta i beaktande hur romerna behandlats genom århundradena och hur de ännu behandlas i till exempel Rumänien.
Sen kan man som Mats Linder välja att ändå, i sak helt korrekt, påpeka att ”det inte är någon mänsklig rättighet att bo i Sverige”.
Nej, men det är en mänsklig rättighet att se till att man själv och ens nära och kära kan leva tryggt och har en framtid.
Mänskliga rättigheter gäller alla och överallt. Inte bara om man befinner sig i det land där man är medborgare. .
FI föreslog i sin motion att Gotland skulle ha en mer tillåtande inställning än den Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genom sin utredare Martin Valfridsson presenterat.
Något som bekräftades av regionrådet Meit Fohlin vid gårdagens fullmäktigesammanträde också kommer att bli inriktningen.
Däremot håller jag med Mats Linder om att kladdigheten med slängpussar och söt-komplimanger är opassande och oseriöst i fullmäktige.
En annan självklarhet, förutom att det är ovärdigt att människor ska behöva tigga, är att liksom mänskliga rättigheterna gäller alla, ska också alla vara lika för lagen.
Olagliga bosättningar måste därför stoppas omedelbart, innan de blir etablerade.
Ett sätt att förhindra dessa är att skapa enkla boenden på det sätt Gotland gjort, regionen och civilsamhället tillsammans.