”Dåligt betalda jobb där arbetsgivaren har all makt och löntagaren praktiskt taget ingen”.
Det är S-debattören Göran Greiders beskrivning av det som andra mer kallar ”enkla jobb” (tidningen ETC). Jobb som man kan leva på utan högre utbildning, jobb det finns efterfrågan på men som blir för dyra om de förväntas ha samma höga lönenivåer som jobb som kräver högre utbildning.
Värderingen från vänster att enkla jobb är skitjobb verkar grunda sig på den missuppfattning som Göran Greider sätter ord på. ”Lägre lön” betyder i deras ögon ”slavlön” och per automatik att arbetsrätten i övrigt inte ska gälla för dessa jobb, att ”arbetsgivaren har all makt och löntagaren ingen”.
Vid sidan av upprepningen av att det handlar om skitjobb finns en underliggande misstanke om ”borgerlighetens” syfte med att uppmuntra för tillskapandet av enkla jobb.
Göran Greider igen: ”Den borgerliga vurmen för låglönejobb har emellertid ytterligare en dimension: De önskar sig en större sektor av låglönejobb i privat sektor – för att mörka det behov av fler offentliganställda i vård och omsorg som det här samhället behöver mer än något annat”.
Konspirationen avslöjad.
VD:n för Svenskt Näringsliv, Carola Lemne, får väl anses stå på den andra sidan i synen på saken.
På Dagens Nyheters debattsida skrev hon nyligen att Sverige med sina höga ingångslöner har minst lönespridning inom hela OECD, och att en följd av detta är att andelen enkla jobb är lägst i EU.
Lösningen på arbetslöshet och integration är varken att förbjuda skitjobb eller göra dem till den enda möjligheten att komma in på arbetsmarknaden.
Debatten blir i denna fråga som i så många andra dränerande svartvit.
Att skapa större flexibilitet på lönesättningen är en väg, inte den enda. Det är inte heller liktydigt med att fritt sätta hur låga löner som helst eller att alla arbetsrättsliga regler ska upphöra.
Men faktum kvarstår: 115 000 av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning, av dessa är mer än 70 000 utrikes födda. Att lagstifta om obligatoriskt gymnasium, att alla ska vara tvungna att gå tolv år i skola, löser inte problemet för den som inte klarar av skolans krav eller som helt enkelt inte är motiverad att plugga utan vill jobba.
Ett arbete är både ett sätt att försörja sig och en väg in i samhället socialt. Både för infödda och nya svenskar. Att tvärsäkert slå fast att ett enkelt jobb är en fälla du aldrig kommer att kunna lämna är att sätta väldigt lite tilltro till människors vilja och förmåga att göra nya livsval.
Alla kan inte det, av olika skäl, det finns med all säkerhet mindre nogräknade företagare som skulle göra allt för att utnyttja både dessa människor och systemet.
Med tydliga utvärderingsmodeller och noggrann tillsyn minskar man risken för detta.
Facken har också ett gyllene läge att förklara varför det behövs fackföreningar som ser till de anställdas bästa och att lagar och villkor efterlevs.
Att låtsas som att alla kan ta examen bara staten pekar och betalar är plakatpolitik från vänster helt utan förankring i verkligheten.