Det är inte helt ovanligt att personer på maktpositioner avslöjar sina egentliga åsikter och övertygelser först när de avgår.
I åtskilliga memoarer har man kunnat läsa hur ”det egentligen var”. Logiken bör vara att man medan man kunde göra något åt saken inte gjorde det. Av olika anledningar.
En orsak är självklart att det är så enormt mycket lättare att sitta på läktaren och kommentera (som undertecknad gör dagligen), än att ha bollen och leda spelet.
Det har också blivit allt svårare att ha egna åsikter i till exempel politiken, när olikheter slentrianmässigt beskrivs som ”bråk” i medierna.
Ibland kan också en åsikt eller uttalande från en person utan position och makt utgöra en testballong för ett parti eller organisation. Genom att en person som inte kan ställas till svars kastar ut en idé kan man studera hur den mottas och vilka reaktionerna blir.
Märker man att idén faller i god jord kan till exempel ett politiskt parti ta upp bollen och spela den vidare. Faller idén platt kan man låtsas som ingenting och fortsätta som vanligt.
I veckan meddelade kultur- och fritidsnämndens ordförande Janica Sörestedt (S) att hon lämnar sina politiska uppdrag.
Att ansvarig politiker avgår självmant mitt i en kritikstorm mot de politiska besluten är självklart inte bra, finns inte andra skäl än att man ”vill göra något annat” är det helt fel tidpunkt att dra sig tillbaka. Man får anta att det finns andra skäl som ligger i vågskålen.
Med tanke på att kritiken till stor del gällt att det är kulturen på landsbygden som fått ta den stora smällen i kultur- och fritidsnämndens besparingar, är det kanske inte oväntat att Janica Sörestedt när hon avgått pekar ut landsbygdsskolor och vårdcentraler på den gotländska landsbygden som orsak till regionens dåliga ekonomi.
De är inte lönsamma och bör därför läggas ner.
Är det en testballong för den rödgröna majoriteten? Brittis Benzler (V) har protesterat men än har inget hörts från Socialdemokraterna.
Svårigheten för en nämnd med förhållandevis små pengar för väldigt viktig verksamhet att hitta besparingar är uppenbar. Kritiken mot KFN:s besparingar är bland annat att kostnader förvisso försvinner från nämnden, men blir en fortsatt kostnad för regionen då man har kvar lokalerna och personalen i hög utsträckning.
Regionens besparingar bli i slutändan alltså inte så stora och vilka alternativ har man diskuterat?
Samtidigt som man drar in bokbil och bibliotek för gamla och landsbygdsboende inrättar man dessutom en ny heltidstjänst för en kommunikatör på kultur- och fritidsförvaltningen.
Att sen föreslå att regionens ekonomi ska klaras genom ytterliga neddragningar som ensidigt drabbar landsbygden, är klart provocerande.
Man måste studera regionens kostnader som en helhet. Att kassera splitter nya parkbänkar som kostat en kvarts miljon kronor för att de är för fula för Visby är inget bra sätt att hantera skattepengar.
Planteringarna i våra rondeller i staden är fantastiska men när man samtidigt släcker gatlysen på landet blir det fel.
Någon måste ha koll på helheten.