En insändare med frågor om Gotlandshem från en före detta anställd har dröjt kvar i mitt minne och jag har väntat på ett svar på en rad relevanta frågor.
Om det stämmer som insändaren påstod att bolaget skapat tre nya tjänster som kommunikatörer borde det finnas resurser att besvara en insändare kan man tycka.
Insändarskribenten menar också att administrationen byggts ut kraftigt och den tidigare platta organisationen har ”slaktats”.
I dag fick jag en ny fråga att fundera på. Den att Gotlandshems styrelseordförande Mats Ågren (S) hävdar att det viktigaste för gotlänningar som efterlyser hyreslägenheter utanför Visby är: havsutsikt.
Jag ser väldigt mycket fram emot ett svar på vilket underlag man har för detta påstående. Det låter orimligt i mina öron men finns det underlag som stärker tesen får jag ju inse att det är så det är.
Min bild är att det är helt andra faktorer som styr: att man vill kunna bo kvar i sin hembygd, eller flytta ut från stan men kanske inte investera i eget hus. Behovet gäller hela den gotländska landsbygden, det är inte för att kunna titta på sjön man vill ha lägenheter, det är för att ha nånstans att bo.
Men, som sagt, jag kan ha fel.
Gotlandshem vill, på grund av trycket på havsutsikt, prioritera Slite och Klintehamn för eventuellt nyproducerade hyreslägenheter utanför Visby. Positivt är att man nu över huvud taget talar om att bygga på landsbygden, tidigare har man avfärdat detta med att det blir för dyrt och att det inte finns någon efterfrågan.
Just nu är en trea ledig i Hemse, denna har 47 personer anmält intresse för, den som står först har köat i 1 434 dagar (nästan fyra år). Samtidigt har 72 personer anmält intresse för en tvåa i Slite, den som har första tjing har 3 439 ködagar (drygt nio år!). Det här är ingen tillfällighet, jag brukar kolla trycket på lägenheter då och då och får alltid samma resultat. Varje gång markerar jag också att man inte längre behöver anmäla intresse för att ”kolla hur man ligger till”.
Man ser ändå vilken plats man skulle ha fått om man anmälde sig. Det här gäller faktiska intresseanmälningar för att bo på dessa orter.
Hoppas att denna inlaga kan uppmuntra Gotlandshem till ett svar.
* * *
Ingen vet hur det gått till eller ens att det gått till.
Bokbussen som besöker landsbygdsskolorna får plötsligt bara användas av lågstadieeleverna. Mellanstadieeleverna (den så kallade bokslukaråldern) ska istället sätta sig vid en dator och i förväg beställa vilka böcker de vill låna.
Ibland får beslut orättvis kritik. Ibland finns det inga alternativ och ofta är saker och ting inte så svartvita som man kan tro.
Men ibland förstår man inte hur olika förslag kan gå igenom en hel procedur och bifallas när resultatet är så urbota dumt att klockorna stannar.
Kanske är det för att få upp frågan på bordet: se här, det här blir konsekvensen av era besparingar.
Oavsett vad måste man nu göra om och göra rätt.