Hårt utsatta entreprenörer

Foto: Bjˆrn Lindgren/TT

LEDARE GOTLÄNNINGEN2018-07-21 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vi befinner oss i ett allvarligt läge. På kort sikt i form av hög brandrisk och på lång sikt i form av torkans påverkan på marken och naturen. Det som kanske är jobbigast just nu, att man är medveten om dem båda samtidigt. Jag skriver denna text under den del av dygnet då många av er sover, för nattens svalka låter mig tänka klart.

Den senaste veckan har flera bränder runt om i landet förstört skog och mark. Det brinner fortfarande på många platser. Det har varit rekord i antalet VMA (viktigt meddelande till allmänheten) med hela 13 stycken parallellt. Brandkatastrofen har hitintills förstört skog till ett värde av ungefär 600 miljoner kronor. Bränderna omfattar en yta på 20 000 hektar.

En betydligt svalare dag i vintras hade Mästerby-Väte LRF-avdelning årsmöte i Väte bygdegård.

Där tog man upp frågan om beredskapen på våra gårdar i händelse av krig eller naturkatastrof.

För att producera det livsmedel som försörjer Sverige behöver lantbruken tillgång till dieselolja, foder, reservdelar och andra nödvändiga insatsmedel.

En motion skickades vidare till LRF:s regionstämma, den lyfte sårbarheten vid en kris och begärde en nationell och regional plan, bland annat för lantbrukets insatsvaror.

Årsstämman beslutade att skicka en skrivelse till Region Gotland och Länsstyrelsen och begära en krisplan.

Det råder nu krisläge för många lantbrukare och kanske hann verkligheten och torkan före krisplanen.

Det finns få saker som gör mig så glad som när jag ser lantbrukare som bytt till en ren T-shirt och sätter sig i traktorn för att köra iväg till hamnen eller kvarnen med nyskördat spannmål.

Traktor med vagnar som liksom glatt hoppar fram av tyngden från lasten. Men nu är det allvar på Gotland.

Markerna är torra, vallskörden var liten och spannmålsskörden ser inte bra ut.

Många lantbrukare är ensamföretagare och mycket tid spenderas ensam på gården.

Många tankar hinner tänkas:

När kommer regnet? Kommer fodret räcka till alla djur? Vad kommer skörden ge?

Måste planerade investeringar skjutas på framtiden?

Kommer det gå att ta ut någon form av lön under året?

På min bil har jag en dekal på registreringsskyltshållaren med texten: ”Ät närproducerad mat för helvete”.

Denna skylt har rivit ner en del skratt genom åren. Men nu är det allvar och ingen skrattar längre åt den något grova texten.

Kvällen håller på att övergå i natt och jag går min runda över pappas marker. Solen går ner över Mästerby och naturen och människor får svalka sig några timmar.

Jag tänker på gruppen Gyllene Tiders låt ”Honung och guld”.

Vätes skog och mark kläs just nu i två färger, honung och guld.