Under den förra och innevarande mandatperioden har en återkommande kritik, inte minst från denna sida, på den politiska ledningen, varit oordningen och bristande formalia i ledning och beslutsunderlag till bland annat regionfullmäktige.
Formuleringar från regionstyrelsen har inte ändrats när underlaget kommer till fullmäktiges bord. Väsentliga frågor på beslutens konsekvens och grund har inte kunnat besvaras. Ingen verkar ha haft vare sig koll eller kontroll.
Kritiken har lika återkommande viftats bort av majoriteten som illvillig politisk retorik.
Misstag kan alla göra, på alla nivåer. Det viktigaste är att dra lärdom av sina misstag, laga de rutiner som fallerat, styra upp med hängslen och livrem.
Skandalen med försäljningen av kvarteret Hantverket var olycklig i många hänseenden. Men om vi bortser från alla orsaker och konsekvenser och bara ser till den slutsats varenda inblandad med något som helst inflytande borde ha dragit: detta får inte hända igen.
Ändå har vi sedan dess haft flera exempel på processer som på olika sätt handhafts felaktigt.
Nu senast försäljningen av villatomter i kvarteret Malajen på A7 i Visby.
Man kan tycka att det är fånigt med att underlag ska vara korrekt formulerade eller att policyer ska följas. Men de har ju skapats av en anledning.
Man kan visst gena i kurvor i undantagsfall för att uppnå ett önskat resultat, men det måste ju ändå vara dokumenterat och förankrat.
Det handlar om förtroende och ansvar.
Som ledamot i fullmäktige, eller vilken beslutande församling som helst, har du ett ansvar att själv sätta dig in i de beslut som fattas. Precis som Erik Fransson skrev på Gotlands Folkblad häromdagen, det handlar om att fråga tills man förstår.
Men ledamöterna måste också kunna lita på att de sammanfattningar och formuleringar i själva beslutsunderlaget är sanna.
När taxan för hyra av tomtmark under Almedalsveckan klubbades i fullmäktige strax före jul fanns ingen diskussion om konsekvenserna.
Självklart trodde alla att meningen: ”Intäkterna för regionen eller kostnaderna för arrangören påverkas inte alls eller marginellt. Modellen skapar flexibilitet och valfrihet” stämde så att man inte behövde göra egna beräkningar för att undersöka konsekvenserna.
I dag har GT gjort en sådan beräkning. Den visar att regionens påstående om att det bara är ett fåtal aktörer (som underförstått inte borde klaga för att de minsann har råd att betala) inte heller stämmer, utan att intäkterna för regionens del ökar med 50 procent.
Knappast ”inte alls” eller ”marginellt”.
Jag tror inte att något av detta eller annat som blir fel beror på illvilja eller inkompetens.
Jag tror det beror på lättja och slarv. Att det inte är så noga.
Men noga är just vad det är. I stort och smått. För det är det som bygger förtroende och tillit. Plus att det sparar pengar.