Vad behövs för att upprätthålla en fungerande demokrati?
Förutom ett transparent demokratiskt statsskick, där ledarna väljs av folket, krävs en del andra funktioner för att upprätthålla ett samhälle.
Lag och ordning är grunden och för att se till att dessa följs behöver vi en polismakt.
Men det krävs också kunskap kring hur samhället fungerar och vilka lagar och regler som finns att följa. Det krävs att någon ställer krav på oss att följa lagen och att vi inte bara utnyttjar våra rättigheter utan också uppfyller våra skyldigheter som medborgare.
Det är individerna själva som har ansvar för att ha koll på lagar och regler. Det hjälper till exempel inte att säga att man inte visste att en ny lag införts och som man brutit mot.
För att förstå samhället och sin omvärld finns bland annat medierna. I Sverige har vi tur som inte bara lever i ett rikt, demokratiskt land, vi har också en fri press, radio och tv. Själva råvaran i dessa medier, journalistiken, genomgår sedan några år ett paradigmskifte.
Knäckfrågan är vem som ska betala det tidskrävande och dyra journalistiska hantverket när all information finns ett musklick bort för de flesta medborgare.
Att sammanställa, problematisera och analysera informationen för att förädla den är själva journalistikens kärna och ökar förutsättningarna för att få välinformerade medborgare.
Den gamla affärsmodellen med att pengarna för annonser och prenumerationer bekostar journalistiken fungerar inte längre eftersom allt färre annonserar och prenumererar på tidningar. Man förväntar sig istället att få samma innehåll gratis på nätet.
För journalister är det också oftast mer lönsamt att byta sida och bli informatörer/kommunikatörer.
På samma sätt är den kompetens till exempel poliser har, mer efterfrågad i privata företag som säkerhetsansvariga eller liknande. Lärare kanske inte har lika lätt att få andra arbeten men deras viktiga insatser för att fostra goda medborgare är i vart fall inte övervärderade om man säger så.
Hur ska samhällets viktiga demokratiarbetare, det finns ju fler än de nämnda, kunna uppfylla sitt uppdrag om de halkar efter för mycket jämfört med yrken som är snarlika med jobbar för privata intressen?
En polis berättar i ett brev som citeras på Helahälsinglands nyhetssajt att han efter sex år i yrket tjänar 24 500 kronor i månaden.
Både journalister och poliser har de senaste åren fått vänja sig vid spott och spe, bokstavligt talat, och poliser riskerar sina egna liv när de ska försöka upprätthålla ordningen och blir attackerade.
”Högre beviskrav för fällande domar, mer avancerad brottslighet och ett samhälle som ur mitt perspektiv blivit både hårdare och råare kräver poliser. Skottlossningar och grova våldsbrott blev förr spaltmetrar i media, i dag blir det som en vanlig notis, knappt ens märkbart” skriver Peppe Larsson, ingripandepolis i Göteborg, på SVT Opinion.
Högre lön och status är inte allt, antalet poliser behöver öka för att klara av uppdraget. Det får inte råda någon tvekan kring att lag och ordning ska upprätthållas till fromma för alla medborgare och om någon ska lockas till dessa yrken finns det en smärtgräns för hur dåliga villkoren kan vara.