Inget exempel är mer talande och mer hjärtskärande för att visa svårigheten med att dra ner på rättigheter och hjälp, än den personliga assistansen.
Hjälpen som många svårt funktionshindrade har för att över huvud taget överleva. Oftast är det nån i familjen som står för assistansen, men Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har sedan den kom varit en frihetsreform.
Både för dem som omfattas och för deras anhöriga. Istället för att isoleras på institutioner har funktionshindrade kunnat leva sina liv som vi andra, tack vare den personliga assistansen.
Ingen kan ha undgått den kritik som länge rasat mot hur denna livsviktiga hjälp har försämrats och i många fall helt tagits bort.
Det går inte att sätta sig in i situationen för den som berörs av att få sin assistans borttagen. Från att ha fått hjälp till ett drägligt liv förpassas till hemmet och hjälp av sina anhöriga. En sak om man är ett barn, en annan för en vuxen person.
Föräldrar som inte sovit en hel natt på många år eftersom deras barn när som helst kan få kramper och/eller sluta andas. Vilken mardröm.
Det finns två orsaker bakom den förskräckliga utvecklingen. Dels några domar som lyfts upp som prejudicerande, alla är inte nya men har först nu lyfts fram. Det framkommer av TV4:s ”Kalla Faktas” granskning av LSS-frågan.
Dels handlar det om tydliga direktiv från regeringen att kostnaden för LSS ska minska.
Våra domstolar stiftar inga egna lagar, de utgår från dem riksdagen beslutat om. Här verkar alla partier vara överens om att de domar som nu styr handläggningen inte överensstämmer med intentionerna i lagstiftningen. Då behöver lagarna ändras. Nu.
Att bara prata om vad som gjordes och inte gjordes under den regering som lämnade makten 2014 duger inte.
Kravet på Försäkringskassan att spara på LSS kan man däremot dra tillbaka omedelbart. Men här vägrar regeringen att ens erkänna att några direktiv om besparingar har framställts.
I ”Kalla Fakta” har man försökt gå till källan för det påstående som ligger till grund för att kostnaderna ska drivas ner. Nämligen att upp emot tio procent av allt stöd till LSS går till fuskande företag.
Någon källa för detta påstående finns inte. Det är en hypotes som ett antal experter ”resonerat sig fram till”. Den så kallade expertmetoden.
Man gissar helt enkelt.
Istället för att ta reda på mer om den faktiska omfattningen, eller sätta in tillsyn och kontroll som gör det svårt att fuska, väljer regeringen att dra ner på hjälpen, eller helt dra in den.
Konsekvenserna är förödande.
De allra svagaste är de som drabbas.
LSS är inte bara hotat av besparingar och lagar som tolkas i strid med meningen med reformen.
En majoritet av LSS sköts via privata företag. I och med att regeringen och Vänsterpartiet nu vill jaga bort alla privata aktörer från välfärden kommer behovet av personlig assistans att hamna på kommuner och landsting. Kanske är jag orolig i onödan men jag tror inte att det kommer att finnas någon risk för vinster i den verksamheten.
Att utmåla vissa grupper i samhället som fuskare är en metod som kan bana väg för annars svårgenomförbara besparingar. Det var en av slutsatserna som drogs i ”Kalla Fakta” om LSS.
En annan slutsats att dra är att många har anledning att skämmas.