EVA BOFRIDE: Vägpriser kan stå oss dyrt

Foto: Fotograf saknas!

LEDARE GOTLÄNNINGEN2019-08-16 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vad ska det kosta för gotlänningar att ta sig och sina varor över Östersjön?

Ingenting tycker somliga, samma kostnad som det kostat att köra bil anser andra.

När Destination Gotland nu höjer priserna för att kompensera drift och investeringar av de nya gasfärjorna tror somliga att det enbart handlar om att öka vinsterna. Att man inte har några ökade kostnader att täcka.

Stämmer det att priset för gotlänningar inte höjts sedan 2012 är en höjning inte orimlig. Frågan är dock om det inte är bättre att höja lite och oftare än en större höjning vart åttonde år?

Det som är helt obegripligt i Destination Gotlands agerande är dock att de inte haft dialog med den viktigaste organisationen av alla gällande godset, nämligen LRF.

Det var länge sen som längdmetertaxa var ett ord i var mans mun. Kanske är det ett tecken på att allt varit bra, åtminstone ingen katastrof. Ändå är frågan viktigare än nånsin.

Det går inte att samla leveranserna i större och färre turer, det som produceras i dag måste finnas vid kunden i morgon.

Varje kostnadsökning för de gotländska leverantörerna är därför en fråga för hela det gotländska samhället. Där har alla ett väldigt stort ansvar.

Vad gäller kravet på vägpriser så har jag under mina år som redaktör från denna sida gått från övertygad anhängare till en mer återhållsam inställning att man ska vara försiktig med vad man ber om och önskar sig.

Vägpriser och, som en del också önskar, statligt ägda färjor, skulle sannolikt innebära en drastisk sänkning av standard och restider. Staten ska inte bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens med det privata näringslivet.

Det skulle bli mycket svårt att motivera dagens trafik med enbart statliga medel.

Att vi har den trafik vi har i dag beror ju på det alldeles speciella avtalet där rederiet utför ett statigt uppdrag samtidigt som man bedriver helt affärsmässig trafik. Det finns mycket att säga om denna konstruktion. Inte minst när det gäller den sekretess som omgivit relationen mellan staten och familjen Nilsson.

Men om vi låter just detta – i sig värt att granska varje dag på året – och bara ser på gotlänningarnas och turisternas möjlighet att resa, så hade vi inte haft dagens trafik utan just denna konstruktion.

Kanske ska man inte vara så konspiratorisk men jag tror att risken är stor att med vägpriser får vi just vägpriser, en stol på ett fordon som transporterar dig. Ingen restaurang eller bio inget wifi, inga hytter eller vilstolar.

Det blir ekonomiklass rakt av och eftersom vi måste minska utsläppen blir det mer sannolikt långsammare turer än snabba svindyra fossilfria färjor.

Jag blir mer än gärna överbevisad om att mina teorier är överdrivna.

28 kronor mer per enkelresa för en person har jag därför svårt att hetsa upp mig över. På åtta år blir det 3,50 per år.

Men när det gäller godstrafiken hoppas jag verkligen på ett omedelbart omtag i dialog med LRF.