Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är de ekonomiska resurserna överordnade verksamhetsmålen.
Detta är en utgångspunkt som alla partier i fullmäktige enats kring i ett dokument med namnet ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna”.
Dock är det inte alla partier som lever efter detta beslut som de själva alltså ställt sig bakom.
Tvärtom beskrivs de som vill att riktlinjerna ska efterlevas som om de inte värnar verksamheten, som om ekonomin skulle vara något helt fristående från den verksamhet regionen erbjuder. Senast i lördags i Filip Reinhags (S) krönika på Gotlands Folkblad.
Det är dags att Socialdemokraterna och andra partier nu bestämmer sig.
Står de bakom riktlinjerna eller inte? Om de inte har för avsikt att kräva en ändring så vore det också klädsamt att anpassa retoriken till detta.
Istället för att presentera de egna förslagen till hur verksamheten långsiktigt ska klaras om man inte gör vad som behövs, ägnar somliga sig åt att påstå att regionledningen försöker dölja besparingar genom att ge direktiv om effektiviseringar i verksamheten.
Om man inte förstår att effektiviseringar, tack vare ny teknik, ny kunskap eller helt enkelt smarta idéer, leder till besparingar då hamnar vi på en ganska låg nivå.
Lika tröttsamt är det med återkommande påståenden att den som strävar efter ekonomisk balans inte tycker att verksamheten håller måttet om den går med underskott.
Ett påstående som i sig är så motsägande att den som fäller det borde märka det själv.
Syftet med dessa återkommande retoriska grepp är självklart att utmåla sina politiska motståndare som ondsinta och dåliga.
Riktigt vad man som politiker har att vinna på att hålla hårt i budgetramar om det inte skulle behövas, är oklart. Det plockar ju inga popularitetspoäng direkt.
Det kan det däremot göra att ge sken av att alla kan få allt och att ekonomiska ramar bara är något dumma borgerliga partier hitta på. Nu tror jag att de flesta gotlänningar är klokare än så.
Vad gäller den gotländska sjukvården så har den som bekant ”aldrig” gått ihop ekonomiskt. Det skulle förvåna mig mycket om den skulle visa ett nollresultat efter ett års borgerligt styre. Den gick inte plus under alla år med borgerligt styre innan den här mandatperioden heller.
Därmed kan man ju låta sig nöja, med att ”så har det alltid varit”.
Men som förklarats många gånger redan, skillnaden är att tidigare har sjukvårdens underskott kunnat balanseras med andra nämnders överskott. Under flera år tillbaka har det inte funnits något överskott att ta av. Därför behövs en skarpare disciplin, för att vi ska lämna efter oss ett samhälle där välfärden fungerar även för de som kommer efter.
Om Socialdemokraterna och övriga rödgrönrosa partier har en annan syn på de ekonomiska riktlinjerna är det dags att de talar klarspråk även i sin konkreta politik.