För inte så många år sedan hade alla svenskar ungefär samma referensramar. Det fanns så få informationskällor att alla hade samma. I dag finns det om inte oändligt så väldigt många olika verklighetsbilder utifrån vilka källor man använder och i vilka nätverk man medverkar.
Vi anpassar våra flöden i sociala medier så vi följer bara dem vi själva väljer. Förhoppningsvis väljer inte alla bort alla de som inte tycker som en själv. Att se meningsmotståndarnas kommentarer och länkar ger bra input och vem vet, man kanske kan få ett helt nytt sätt att se på olika saker?
Jag reflekterade över detta när jag såg en del kommentarer om att så många ifrågasatte Margot Wallströms agerande mot Saudiarabien. Det verkade som det fanns en massiv kritik mot utrikesministern men i mina flöden håller de flesta med, från i stort sett alla håll. Visst finns det invändningar men de handlar mer om regeringens sammanhållna (eller brist på sammanhållna) linje i utrikespolitiken. Men Margot Wallströms beskrivning av Saudiarabien har jag inte sett kritiseras i mina flöden.
Samma bild fick jag när jag lyssnade på interpellationsdebatten i riksdagen i går. Utrikesministern fick stöd till och med till viss del från moderaten Göran Pettersson som annars var extremt otydlig om vad hans eget parti tycker om relationerna med diktaturen i fråga. Hans svar var att det är regeringen som styr landet.
Jahapp.
Som vanlig dödlig förstår man att man måste hålla på vissa regler i de diplomatiska relationerna länder emellan. Men att dessa uttalade eller outtalade regler skulle betyda att man framför kritik men struntar i hur den tas emot, är svårare att förstå.
Eller man kan förstå det till viss del men inte när det handlar om att ett land halshugger och piskar oliktänkande eller förbjuder kvinnor att leva i samhället som självständiga individer.
Det är medeltida fasoner och det är det även om ingen säger det högt. Hur kan det vara att förolämpa ett land att påpeka att de bryter mot mänskliga rättigheter? Att medverka till att sätta svensktillverkade vapen i händerna på diktatorer som dessa är absurt för de allra flesta människor.
Däremot finns det självklart ett värde att ha affärer och utbyte även med ett land som Saudiarabien. Inte bara för att där finns outsinliga mängder penningar utan för att mänskliga möten är det mest effektiva sättet att närma sig och förstå varandra.
De här perspektiven på utrikespolitiken är möjligen nya och oprövade men kanske är det dags att pröva något nytt eftersom det som gällt tidigare uppenbarligen inte har fungerat?
Sverige som land måste självklart vara hundra procent klart över hur man ska agera i dessa frågor och här har det funnits skäl att vara orolig. Men Margot Wallström står stadigt i sitt agerande och nu gäller det att hålla fast och att alla partier står bakom Sveriges inställning till att mänskliga rättigheter gäller alla människor.
Internationellt har Sverige fått en hel del beröm för sitt kurage men nu gäller mer än så, nu gäller att fler länder, inte minst via EU, ställer sig bredvid Sverige utan att stänga dörrar eller bygga murar.