Denna vecka firar vi den gotländska olympiaden – Stångaspelen. Det är ingen annan vecka på året som det sätts så stort fokus på vårt unika gotländska kulturarv.
På Gotland utövas sedan länge traditionella idrotter, vilka vi på Gotland kallar lekar. Pärk, stangstörning, varpa, spark’ bläistre, spark’ rövkrok och herre pa stang för att nämna några.
En central del i vårt gotländska kulturella arv är gutamålet. Söker man på Internet hurvida gutamålet är en dialekt eller ett språk så dyker det upp många tankar och trådar som löper åt olika håll. Men enligt Gutamålsgillets hemsida är gutamålet både en dialekt och ett språk.
I helgen som gick firade Bottarve museigård i Vamlingbo 100 år. Det gjorde de genom att spela teater och hylla gutamålet. I en av pjäserna framfördes en sång med frasen ”Gutamål är rätt käckt”. Visst har de rätt! Gutamålet är unikt och en länk mellan då och nu.
För att vårt lokala språk ska hållas levande borde fler använda sig av vårt gutamål i det vardagliga livet.
Vem är ansvarig för bevarandet och utvecklandet av gutamålet? Hur vill du att gutamålet ska användas om 50 år?
Gotland är inte ensamt om att ha denna fundering. I Sverige har vi flera minoritetsspråk och många dialekter och språk.
Arjeplogs kommun beslutade 2016 att bli den första kommunen i landet att införa gatunamn och gatuskyltar på både samiska och svenska. I Arjeplog poängterade man att det är viktigt att i samiska samhällen också skapa en samisk miljö.
Just begreppet kulturell miljö är intressant även för oss på Gotland. Kanske kan man inte jämföra gutamålet med det samiska språket men det är ändå intressant att inspireras av hur man arbetar med samiskans bevarande. Hur ser vi på Gotland till att gutamålet får ta större plats året runt?
I Älvdalen i västra Dalarna har man som på många andra platser insett att ett språk som inte får påfyllnad underifrån av unga är det bara en tidsfråga innan det försvinner.
I Dalarna finns det därför en förskoleavdelning där det enbart pratas älvdalska av både barn och pedagoger.
För snart tio år sedan fick Region Gotland ett medborgarförslag som föreslog uppsättning av välkommen till Gotland-skyltar på gutamål med placering på hamnen och vid flygplatsen. Syftet med skyltarna var att få besökare att känna sig välkomna till vårt magiska Gotland. I det positiva beslutet står att ”Ledningskontoret instämmer med förslagsställaren i att gutamålet är unikt och kan utgöra en viktig del av besökarnas upplevelser av Gotland.”
Visst var det ett bra förslag? Men kanske är det så att även vi gotlänningar behöver välkomnas till gutamålets land?
Det handlar om att revitalisera gutamålet och en uppmuntran att våga börja tala språket. Vårt gutniska arv är unikt och det borde vara ännu mera närvarande.
Ho! Upp pa teiar!