Regiondirektör Peter Lindvall var befriande rak när han i går talade på ett frukostmöte om företagsklimatet.
Nu var det slutsnackat, nu vill han se verkstad.
Det har sagts av andra i flera år, men för första gången talades klarspråk från regionen själv.
Tjänstemännen ska utföra det som politikerna bestämmer. Här finns dock en svårighet i att framför allt den rödgröna regeringen, ger så väldigt dubbla budskap till landets företagare.
Tydligheten är stor till industrin, den är bra och fin. Men företag som verkar inom välfärden eller tjänstesektorn, dom är mest en samling skurkar som behöver hållas kort och deras jobb ska ingen behöva ta.
När Stefan Löfven beskriver privata skolalternativ som att de säljer barn på börsen är det ett supertydligt budskap.
Samtidigt sitter han på makten utan att stoppa det han menar är handel med barn.
Hur ska man veta vad de menar och egentligen tycker och vill?
Hur fullföljer man som tjänsteman denna politiska ambivalens mot privata aktörer lokalt?
Under hela den innevarande majoritetens ledning har företagens låga rankning av företagsklimatet på Gotland till stor del viftats bort av politiken.
Man menar att andelen företag är så stor att det bevisar att företagarnas upplevelser inte kan stämma.
Med den inställningen kommer man inte ens ur startblocken för att ändra på sakers ordning.
Att säga till någon att din upplevelse är inte sann, det är en stor röd stoppsignal, oavsett vad det rör sig om.
Därför var regiondirektörens tydlighet i går viktig och efterlängtad.
Attityder och bemötande är a och o. Att ge besked som är underbyggda och inte bara en gissning som sedan visar sig inte hålla är avgörande.
Företag vill ha besked.
Och ja, ibland har företagare en orimlig förväntan på hur snabbt demokratiska processer ska gå. Det är inget regionens tjänstemän kan göra nåt åt mer än att informera om de lagar man har att följa.
Men politiker och tjänstemän behöver också förstå att varje liten ny pålaga betyder ökade kostnader och därmed minskade möjligheter att anställa.
Det är i företagen jobben skapas hur många beslut än politikerna tar att si och så många jobb ska fram.
Om man ger med den ena handen men tar med den andra skapar det inga förutsättningar för nya jobb, så enkel är tillvaron för de flesta företagare. Problemen för de flesta är inte var vinsterna ska placeras om man säger så. Det är också totalt orimligt att ha samma krav på stora miljonföretag som små familjeföretag.
Regeringens förslag att företagen ska finansiera större del av de anställdas sjukpenning är helt enkelt inte klokt.
Det är kostnader som är helt oförutsägbara och oberoende av hur företaget tar hand om sina anställda.
Rimligare hade varit att de arbetsgivare som driver sina anställda till ohälsa får ta ett större ekonomiskt ansvar för detta.